Förskolläraren och specialpedagogen Git Blomberg vid Jönköping university har undersökt vilka förutsättningar som finns för barns utveckling och lärande i förskolan, vilka barn som behöver särskilt stöd, och hur förskollärare och rektorer ser på detta (s.14).

Snur funnet opp-ned på kunnskapen om stress i barnehagen?

Universitetsläraren Bibbi Larsliden tyckte att barnböckerna om hållbarhet var alldeles för dystra. Så nu har hon skrivit en egen. – Jag skulle aldrig läsa en bok för förskolebarn som väcker ångest som de inte har, säger hon.

Finska forskare har tagit salivtester på flera hundra barn och gjort en upptäckt som gick stick i stäv med deras förväntningar.

Många förskolebarn i Skåne har karies. För att förbättra situationen har tandvårdspersonal gjort hembesök hos nyblivna föräldrar.

Mycket tid utomhus, en inbjudande gård och en skriftlig policy för fysisk aktivitet. Det är några av framgångsfaktorerna för mer rörelse i förskolan, skriver Daniel Berglind som forskar om hur man får barn att röra sig mer.

Man kan tro att förskolebarn rör sig hela tiden, men vissa rör sig knappt alls. Om de inte får hjälp är risken att de aldrig hinner ifatt. Det säger Ann-Christin Sollerhed, forskare vid Högskolan Kristianstad.

De internationella forskningsöversikterna kartlägger språkutvecklande arbetssätt och insatser för barn med ett annat modersmål än svenska. Utgångspunkten för rapporten är barn som sällan eller aldrig exponeras för svenska i hemmet.

Rapporten sammanställer resultat från sju forskningsöversikter och belyser det viktiga samspelet mellan barns utveckling, lärande och social inkludering. (pdf)

Finske forskere har undersøkt stresshormonet kortisol også hos både barnehagebarn og barn som er hjemme på dagtid.