Att använda flera språkliga resurser i NO-undervisningen skapar ökade möjligheter för lärande. Genom att eleverna även får använda sig av sitt förstaspråk i klassrummet kan de enklare relatera till tidigare erfarenheter och kunskaper.

Pia Brännkärr är doktorand vid Finlands svenskspråkiga universitet, Åbo Akademi i Vasa. Pia arbetar parallellt som universitetslärare i textilslöjd vid Åbo Akademi och är sedan juni 2019 nyantagen doktorand i doktorandprogrammet i pedagogiska vetenskaper: slöjdvetenskap.

Bilden av en skenande ökning av psykisk ohälsa bland unga behöver nyanseras, menar forskaren Sofia Kvist Lindholm. I statistiken hamnar vardagliga problem i samma kategori som djupare psykiska besvär.

Natur och Kultur utkommer med antologin Formativ bedömning. Utmaningar för undervisningen med Viveca Lindberg, Inger Eriksson och Astrid Pettersson som redaktörer. Vi ställde några frågor kring boken om formativ bedömning till Viveca.

Doktoranden Elsa Szatek ställde några frågor till disputanden Maria Eriksson om hennes avhandling som hon försvarade 20.9.2019.

En undervisning som tar fasta på ämnesinnehållet har större chans att utveckla elevernas kritiska omdöme när det gäller rättvisefrågor än den som fokuserar på elevernas tyckande. Det visar Malin Tväråna i en ny avhandling som grundar sig i så kallad praktiknära forskning.

Om förskolan ska klara av det dubbla uppdraget att undervisa både gruppen och individen behövs en mångfald av teorier om kunskap och lärande. Neuropedagogik fyller en viktig funktion för att bredda perspektiven, visar en ny avhandling.

Varför har vissa barn svårare att lära sig läsa och skriva? Det vill forskaren Johan Mårtensson vid Lunds universitet ta reda på med hjälp av den senaste magnetröntgentekniken. Nu prisas hans gränsöverskridande forskning, som kombinerar språkvetenskap, kunskap om hjärnans förändrade strukturer och klassrumspedagogik, av LMK-stiftelsen.

En ny studie från Sveriges Lantbruksuniversitet har tagit hjälp av skolelever för att ta reda på hur varmare höstar påverkar insektslivet på ekar. 58 skolor i södra och mellersta Sverige följde en eller flera ekar under hösten 2016. De fick i uppdrag att fotografera träden och att samla in insekter.

Nationella satsningar för att stärka lärares professionalism, som Matematiklyftet, måste låta berörda skolor vara med och anpassa satsningarna utifrån lokala förutsättningar och behov. Annars riskerar lärarnas professionella självkänsla att hämmas istället för att stärkas. Det visar en avhandling av Veronica Sülau.

I en ny avhandling från Uppsala universitet har Mikael Thelin undersökt vilka faktorer som är viktigast för eleverna när de väljer gymnasieskola. Resultaten visar att blivande gymnasielever väger in faktorer som hänger ihop med skolans kvalitet, men också att elever med låga betyg lägger större vikt än andra vid att till exempel få gå med…

Vad tycker barn om och värdesätter i förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och årskurs ett, och därmed också behöver för att kunna må bra och utvecklas under tidiga skolår? Det har en ny studie från Mälardalens högskola undersökt.