Otydlig information i läroböcker i matematik riskerar att vilseleda lågstadieelever. Och för stort fokus på siffror och tal kan leda till att vissa elever tappar självförtroende. Det visar en ny avhandling.

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Varför vissa barn har svårare för att lära sig räkna än andra är fortfarande höljt i dunkel. Forskaren Kenny Skagerlund vid Linköpings universitet vill reda ut vad dyskalkyli beror på så att fler kan få hjälp.

Barn i samhällets vård mår sämre än andra barn och presterar sämre i skolan. Men de har förtroende för skolpersonal och presterar bättre efter individuell kartläggning i skolan, visar en ny avhandling.

Johanna Thulins avhandling om barn som utsatts för våld i hemmet fokuserar på en metod som kan användas för att hjälpa barnen bearbeta sina upplevelser och för att få föräldrarna att sluta använda våld. Läs den omarbetade avhandlingen, som också är översatt till svenska, här (pdf).

Efter att samtliga salstentor anonymiserades på Stockholms universitet 2009, fick personer med utländskklingande namn något sämre betyg än tidigare. Det skulle kunna tolkas som att denna grupp blev positivt diskriminerad innan anonymiseringsreformen. Men denna trend syntes även en period före reformen, vilket tyder på att något annat än själva anonymiseringsreformen kan ligga bakom.

Sedan coronapandemin satte stopp för resor och stora folksamlingar har många doktorander fått försvara sin doktorsavhandling framför en skärm. Men det digitala formatet har också skapat nya valmöjligheter och gett fler chansen att ta del av vårens disputationer. Curie har talat med några nyblivna doktorer.

Elever som med egna sinnen får upptäcka naturen i en autentisk miljö utvecklar förståelse för biologisk mångfald och människans påverkan på miljön. Det visar Margaretha Hägglunds avhandling (webb-tv).