Results of a 2014 study found that students had better recall when taking notes by hand -- rather than using a laptop -- but researchers have not been able to replicate those findings since, explains Michelle Miller, a psychology professor at Northern Arizona University.

Kan skolelever förbättra sin läsförståelse med hjälp av artificiell intelligens? Det ska Josefin Karlsson, som nyligen disputerat i pedagogik vid Örebro universitet, ta reda på.

I denna forskningsutblick undersöker forskaren Ann-Louise Ljungblad lärare och deras pedagogiska taktfullhet på nära håll. När lärare taktfullt lyssnar in och samtidigt tar ansvar för den pedagogiska situationen, skapas både tillitsfulla relationer till eleverna och en inkluderande undervisningsmiljö.

Barn födda i december löper en nästan dubbelt så hög risk att få en diagnos om inlärningsstörning, som barn som är födda i januari, visar färsk forskning vid forskningscentret för barnpsykiatri vid Åbo universitet.

Charlotte Baltzer är verksam inom rektorsutbildningen vid Uppsala universitet. Hon har en bakgrund som undervisningsråd vid Skolverket samt som lärare och rektor inom gymnasiet och grundskolan. Hösten 2020 disputerade hon med avhandlingen Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi - en analys av den svenska legitimationsreformen som argument för lärares (re)professionalisering.

Förskoleåldern är en viktig period för människans sociala, känslomässiga och kognitiva utveckling. Trots det vet vi fortfarande inte hur barnens miljö ska utformas för att på bästa sätt tillgodose deras behov. I ett nytt projekt, med stöd från Skandias stiftelse ”Idéer för livet”, ska forskare vid Uppsala universitets Barn- och babylab studera barns utveckling och…

Vad storasyskon väljer för högskoleutbildning har stor påverkan på vad deras yngre syskon väljer att söka, även när det leder dem till sämre* utbildningar. Det visar en ny studie med data från fyra länder, bland andra Sverige. Studien publiceras i den högt rankade tidskriften The Quarterly Journal of Economics.

Nu öppnas möjligheten för lärare att på arbetstid kunna bedriva praktiknära forskning och utveckling.

Gymnasieskolan är extremt könssegregerad, säger forskaren Johanna Mellén, som har lagt fram en ny avhandling om gymnasievalet. Och de reformer som genomförts de senaste decennierna har snarare ökat än minskat uppdelningen.

Regeringen har beslutat om ett nytt statsbidrag som gör det möjligt för legitimerade lärare och legitimerade förskollärare med en examen på forskarnivå att ägna en del av sin arbetstid till praktiknära skolforskning. Syftet med statsbidraget är att främja forskning och utvecklingsarbete i skolväsendet.