Hur kan fritidslärare skapa goda förutsättningar för elevernas lärande och utveckling på fritids? Det undersöks i en forskningsöversikt från Skolforskningsinstitutet.

Vad utgör kunskaper i ämnet idrott och hälsa? Svaret är inte självklart, menar professor Håkan Larsson på GIH som inleder ett stort forskningsprojekt i frågan. ”Tävlingsidrotten har fört tankarna fel.”

Fritidshemmet får ofta använda utvärderingsmodeller som är anpassade efter skolan. Pedagogikforskaren Karin Lager utformade därför en modell baserad på fritidshemmets arbete.

En av de allra viktigaste slutsatserna som vi kan dra, är att det inom utbildningsvetenskaplig forskning finns ett svagt intresse för att studera hur undervisning kan motverka antisemitism. Dessutom visar det sig att undervisning om Förintelsen vanligtvis fokuserar helt andra frågor och samhälleliga problem än just antisemitism, skriver Christer Mattson, Segerstedtinstitutet, m.fl.

Genom att se lärare som designer tar vi fasta på kreativiteten i yrkesrollen. Det menar Elisabeth Rolf som har studerat pedagogiska mönster kopplade till elevers digitala kompetens. Hon disputerar på DSV 1 december 2021.

Elevassistenter har ofta ett stort ansvar för elever. Men de får ofta dåligt stöd från skolan. Lärarna skulle behöva samarbeta mer med elevassistenterna. Då skulle elevassistenterna kunna ge bättre stöd till sina elever. (s. 5-6)

För att minska konsekvenserna av adhd-problematiken för barnen behövs kunskap om nya behandlingsmetoder som kan komplettera de som redan används. Det saknas kunskaper om hur kognitiva funktioner, hjärnans styr och regleringsfunktioner samt ångest och depressivitet utvecklas hos unga som behandlas för adhd. Det saknas också kunskaper om hur dessa påverkar prognosen vid adhd. Pia Tallberg…

Ulf Jederlund, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, har i en studie jämfört elevers upplevda kvalitet av lärare-elevrelationer och självtillit i skolan, med deras lärares tidigare dokumenterade erfarenheter i en relationell skolutvecklingsprocess.

Relationell skolutveckling handlar om att stärka lärar-elevrelationer och samspelet i hela skolan för ett tryggare socialt klimat och för större engagemang i lärandet.

De flesta lärare i grundskolan skulle säkert tacka ja till en extra hjälpande hand under lektionerna. I framtiden kanske vi kan få den hjälpen av sociala robotar. Vid lärarutbildningen i Vasa och Experience Lab pågår just nu forskningsprojektet SoRoMa där man vill studera interaktionen mellan elever och robotar för att bättre kunna förstå och stödja…

Vad har texten för betydelse i ämnet idrott och hälsa? Det är en av frågorna i en ny doktorsavhandling av Anna-Maija Norberg, lektor på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Anna-Maija Norberg har bland annat kommit fram till att texter kan bidra till det kroppsliga lärandet.

For ungdom med mindre gode relasjoner til skole og foreldre var det å ha blitt seksuelt trakassert forbundet med flere depressive symptomer, skriver forskerne.