Barn som kommer från svåra hemförhållanden kan ha stor nytta av att börja på förskola tidigt. Det visar en ny rapport. "De tenderar att få bättre provresultat och möjligheter i yrkeslivet", säger forskaren Jonas Jessen.
Att göra historia snarare än att veta historia, undersökande historia framför redogörande historia och resonemang framför uppräkning av kronologiska händelser. Ett forskningsprojektet som just nu pågår på tre gymnasieskolor i Örebro, vill skapa en undervisning som på ett bättre sätt möter styrdokumentens krav och gör att eleverna når sin fulla potential i ämnet.
Elever utan godkänt resultat på de nationella proven i matematik och svenska i årskurs 3 riskerar att inte uppnå gymnasiebehörighet. Det visar en ny studie från Handelshögskolan vid Örebro universitet.
Forskaren Henric Bagerius vill att historien används mer för att förstå vår nutid. Historieundervisningen bör inriktas mer på jämförelser mellan då och nu än på förändringar i det förflutna. I centrum för forskningen står korsetten – ett klädesplagg som vållade stor debatt i slutet av 1800-talet men som är lika aktuellt idag.
Genom samarbetet med Stockholms universitet har Sjöviksskolan fått ett levande pedagogiskt material som utgår från elevernas behov och intressen. ”Forskarna har fått oss att tänka lite djupare kring vår roll”, säger Margita Lundström, biträdande rektor och ansvarig för fritidshem.
Et stort forskningsprojekt skal undersøge omfanget af digital chikane, som rammer ansatte på skoleren. Arbejdsmedicinske forskere efterspørger skoler, der ønsker at dele deres erfaringer.
Klassikern Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige hade en ohotad förstaplats i skolbarns hjärtan under det tidiga 1900-talet. Det visar analyser av tusentals brev som skickades till Selma Lagerlöf från skolbarn som Uppsalaforskaren Maria Ulfgard läst. "Barnen skriver och tackar för den roliga boken, vilket är givande men även lite monotont att läsa", menar hon.
Stökiga klassrum är dåliga för såväl inlärning som psykiskt mående. Metoden – PAX i skolan – har länge använts internationellt för att träna elever i självkontroll och för att förbättra studieron i klassrummet. I en ny studie intervjuas lärare om hur den fungerar i svensk skolmiljö. Och man ser stora fördelar.
This article explores nine SENCOs’ lived experiences of the changes, challenges and opportunities which arose when working in Swedish upper secondary schools through the spring term of 2021, during the COVID-19 pandemic.
Leder verkligen pulshöjande aktiviteter till bättre studieresultat? Ja, Järfälla kan bevisa det efter två års forskning på tre skolor. "Det blev tydligast i ämnena svenska och engelska samt idrott och hälsa", säger idrottsläraren och forskaren Izabela Seger.