Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Digital kompetens lyfts fram i läroplanerna för skolan. Men ute i klassrummen väger ännu det talade och skrivna ordet tyngst i bedömningen av texter som också innehåller symboler, bild och ljud. Språklärare behöver inkludera och värdesätta det multimodala språket, menar forskare i Göteborg och Kristianstad.

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet med fokus på naturvetenskap är en ny systematisk översikt från Skolforskningsinstitutet. Här finns forskning om flerspråkiga elevers lärande, och hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande. Studierna som ingår omfattar elever i grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolan.

Hur skriver lärare omdömen om sina elever? I sin avhandling har Annelie Johansson, doktorand i svenska språket med didaktisk inriktning, studerat grundskollärares bedömningsspråk i skriftliga omdömen.

Mellan år 2000 och 2017 sjönk den fysiska aktiviteten, mätt i steg per dag, med 24 procent för 14-åriga flickor och med 30 procent för jämnåriga pojkar. Det visar en studie vid Göteborgs universitet som jämfört den vardagliga fysiska aktiviteten bland äldre barn och ungdomar i några kommuner i sydöstra Sverige.

Alla elever utvecklar inte de läs- och skrivfärdigheter som utbildningsväsendet och samhället förväntar sig. Men det går att stärka alla elevers läsutveckling genom digitala hjälpmedel.Till exempel kan digitala tester hjälpa läraren att individanpassa undervisningen.

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

När inskolning av barn i förskolan på betydande sätt förändras, uppstår behov av nya förhållningssätt till barn och föräldrar. Nya professionella roller för förskolepedagoger skapas. Dessa roller skiljer sig betydligt från de roller som intogs tidigare, skriver Ingrid Karlsson, Linköpings universitet.

En ny studie visar att vardagsanknuten matematik kanske inte är den bästa metoden för att lära elever matematik, utan istället bör man fokusera på de matematiska reglerna. Matematikern Yvonne Liljekvist anser att en kombination av båda är bra.

I en ny avhandling från Mittuniversitetet studeras hur tvåspråkighet kan påverka hur vi uppfattar känslor. Trots att ungefär 90 % av den vuxna befolkningen i Sverige är tvåspråkig är detta ett av de nyaste forskningsområdena.

Förskolechefer som är närvarande och organise­rar vardagen på ett bra sätt – utan att styra för mycket – är viktigare för arbets­miljön än förskolans pedagogik. Det visar en ny studie.