Eleverna på Hummelstaskolan har schemalagd fysisk aktivitet varje dag. Lärare och elever är entusiastiska, men forskarna som följer satsningen har ännu inte sett några positiva effekter på lärandet.

Hallå där, Jenny Berglund, religionsforskare... Du har gjort en studie om elevers erfarenhet av koran­­skolor i Sverige och Storbritannien. Vad är egentligen en koranskola, eller moskéskola som du hellre kallar det?

Skolans välmenande norm om att alla ska få vara med skapar ibland problem för barns kamratskapande. Det visar Maria Heintz forskning om samspel och grupprocesser i en fjärdeklass.

Går du i gymnasiet och anser dig ha stenkoll på digital källkritik? I så fall finns det risk för att du överskattar din förmåga. Nio av tio elever kan inte skilja nyheter från reklam, visar en studie från Göteborgs universitet.

Forskningsprojektet ”Barn och digital ekonomi” studerar hur barn lär om privatekonomi i det digitala sammanhang där de själva är en del. Projektet är finansierat av Stiftelsen Sparbankernas Företagsinstitut och har utmynnat i flera rapporter som här finns att ladda ned.

Den nya forskningsministern, socialdemokraten Matilda Ernkrans, räknar med att bland det första hon gör på sitt uppdrag blir att få till ett system för hantering av forskningsfusk.

Forskare på MHD har följt en skolklass grupparbeten i två år för att se vad som händer när lärare lämnar eleverna.

Boken Klassrumsinteraktion och flerspråkighet – ett kritiskt perspektiv, av Jenny Rosén och Åsa Wedin, tar upp frågan om hur man ska ta vara på de många språk som finns i dagens klassrum. Men det ställer stora krav, menar Skolledarens recensent, Helena Enquist.

Skolsegregationen leder till ökade skillnader i möjligheterna att lära i olika skolor. "Man kan säga att segregeringen tar sig uttryck i kvalitetsskillnader mellan skolor", säger Kajsa Yang Hansen, ny professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Trots stort yrkesengagemang upplever musiklärare frustration, ambivalens och osäkerhet inför kravet att hantera flera olika roller: musikern, pedagogen, fostraren och socialarbetaren. Det framkommer i en avhandling av Anna-Karin Kuuse vid Umeå universitet.

Ny forskning visar att lärare är självkritiska till sin egen undervisning i NO-ämnena. Samtidigt slår lärarna fast att de saknar stöd för att arbeta språkutvecklande med eleverna.