Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.

Elevgrupper med intellektuell funktionsnedsättning (IF) präglas av stora variationer, men utbildningen beskrivs ofta som enhetlig. Detta kan leda till en förenklad bild av elevernas utbildningsbehov. I en studie utförd i fyra olika klasser i den anpassade skolan undersöktes hur olika undervisningsmiljöer konstrueras och vilka faktorer som påverkar dessa miljöer. 

Genom att delta i ett praktiknära forskningsprojekt har förskolan Eriksbo Västergärde 12 tagit vara på den mångfald av språk som finns bland barn och pedagoger. "Språk och flerspråkighet är angelägna frågor. Att vara med i projektet har breddat och utvecklat undervisningen för barnen", säger Ann-Marie Eckermark, förskolans rektor.

På en gymnasieskola i Norrköping har nyligen hunden Dot börjat jobba. Hon och hennes förare bildar ett skolhundsekipage som ska få eleverna att må bättre.

Lärarbristen är allvarlig och därför ska nu forskare på både Mittuniversitetet och två lärosäten i Norge försöka hitta lösningar på problemet. "Det börjar bli bråttom att hitta lösningar, men att utbilda morgondagens lärare är en fråga som sträcker sig bortom statistik och siffror", säger Lena Boström, professor i pedagogik.

Ny forskning från Mälardalens universitet (MDU) visar att unga värdesätter sin fritid och upplever att den kan bidra till välbefinnande och att lyckas i skolan.

I skolan är det vanligt att elever med särskilda utbildningsbehov undervisas i samma klassrum som övriga jämnåriga. Inkludering har som mål att ge alla elever samma tillgång till undervisning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kommunikationen kan se ut under gruppaktiviteter i anpassade grundskolor, det som tidigare kallades för grundsärskolan och som består av klasser för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF).

Lärande hela dagen, men i olika former, det är målet med dagens fritidshem. Fem fritidshem i Örebro är med i ett forskningsprojekt, som vill ta reda på hur man ska nå dit.

Nästan var tionde treåring i Västerbotten visar tecken på socioemotionella svårigheter. Svårigheterna är vanligare hos barn till föräldrar med låg inkomst och låg utbildning samt utlandsfödda. "Alla ska ha samma möjligheter, men här kan vi se att det skiljer sig redan i treårsåldern", säger Marie Lindkvist, forskare.

Eleverne i udskolingen får nu teknologi­forståelse som nyt valgfag. Men hvad skal eleverne lære i faget? Og hvordan skal naturfagslærerne undervise i det? Det er en gruppe forskere i fuld gang med at undersøge.

 När flickor och pojkar på mellanstadiet i allt högre grad leker var för sig upprätthålls starka könsnormer – som i sin tur kan bidra till machoattityder och ökad mobbning. Det konstaterar Silvia Edling och hennes forskarteam på Högskolan i Gävle.