Genom ett nytt svensk-norskt forskningsprojekt hoppas forskare vid Mittuniversitetet hitta lösningar för att lösa bristen på behöriga lärare i grundskolor i Jämtlands län och det norska grannlänet Tröndelag.

Skolforskningsinstitutet arbetar just nu med en systematisk forskningssammanställning om kontroversiella frågor i undervisningen. En av de preliminära frågorna som sammanställningen ska besvara är vilka didaktiska handlingsalternativ som lärare använder för att hantera och undervisa om kontroversiella frågor relaterade till religion och livsåskådning.

Sovmorgon höjer elevernas välmående och deras prestationer i skolan. Det är tesen som ska prövas i Borås nästa läsår. "Det ligger i linje med tonåringarnas biologiska förändringar", säger forskaren Malin Jakobsson.

Kan senare skolstart förebygga psykisk ohälsa hos unga? Det ska en sömnforskare ta reda på, genom att studera elever på Engelbrektskolan i Borås. "Vi vill bidra med mer kunskap", säger biträdande rektor Helén Frick.

Fler språk kan inkluderas i förskolan med hjälp av digitala läsresurser, visar en studie av hur förskollärarna i Göteborgs stad använder appen Polyglutt. Men den automatiska uppläsningen ger litet utrymme för varierad berättarteknik och samtal med barnen.

Mobbning och trakasserier bland mellanstadiebarn har ökat under de senaste åren – framförallt riktat mot flickor. Enligt ny forskning från Högskolan i Gävle beror det på ökade klyftor mellan könen och barnens aktivitet på internet.

Vårdnadshavare vill gärna vara delaktiga i barnens förskola, men lämnar utformningen av undervisningen till förskollärarna. Det visar en studie.

Denna artikel syftar till att fördjupa förståelsen för lärares professionalitet och samhällsuppdrag genom att undersöka vilka undervisningsrelaterade problem lärare väljer att adressera och varför. Studien gjordes inom ett av Ifous forsknings- och utvecklingsprogram.

Denna rapport är en sammanställning av en studie med syftet att få en ökad förståelse för varför förhållandevis många flickor på mellanstadiet i en viss kommun upplever sig mer utsatta för mobbning än pojkar (pdf).

När barn delar upp sig i grupperingar med pojkar och flickor för sig ökar problemen med grovt språk och mobbning, visar en ny studie. "Klimatet blev sämre bland både pojkar och flickor. En förklaring är att machokulturen förstärks", säger Silvia Edling, professor i didaktik vid Högskolan i Gävle.

För att motverka skolsegregationen har vissa kommuner aktivt börjat styra skolornas elevsammansättning. I en ny studie har forskare följt effekterna av ett sådant beslut – och resultatet visar att skolledares och lärares tro på en skola för alla och arbete med social och pedagogisk inkludering ledde till bättre skolprestationer.