Hur historiska narrativ och hur de dominerande beskrivningarna kan problematiseras och kompletteras har Mathias Blomberg och Line Ekman undersökt i en studie som bland annat omfattar forskningslektioner på ett gymnasium i Stockholm under två år. (webbradio)

När en viss typ av uppgifter i matematik är särskilt svåra att lösa, och vissa elevers resultat inte blir bättre år efter år, är det dags att undersöka var svårigheten ligger, menar forskaren Helena Eriksson. Hon hoppas att fler lärare ska undvika att ”bota symptomen” när det ofta är ett grundläggande problem som kan lösas…

Att lösa rutinuppgifter är vanligare inom matematikundervisningen i Sverige jämfört med att lösa problem. Varför är det så när problem utan känd lösningsmetod skapar bättre förutsättningar för att lära sig matematik? "Det finns en motsättning mellan kort- och långsiktiga fördelar", säger matematikprofessor Johan Lithner.

Att låta yngre elever utforska algebraiska uppgifter tillsammans i klassrummet har ett särskilt värde för att främja elevernas matematiska tänkande, menar läraren och forskaren Sanna Wettergren.

Det talas mycket om lärarnas relationella kompetens, att kunna bygga relationer med sina elever. Men vi talar alldeles för lite om elevernas förmåga att bygga relationer med varandra, menar forskaren Mimmi Norgren Hansson.

Pedagoger på fritidshem behöver släppa på kontrollen och själva delta mer i den musikaliska leken, anser Mona Persson Aronson, forskare i musikpedagogik vid Karlstads universitet. "Upplever barnen att det blir för mycket skola på fritids vill de inte vara kvar", säger hon.

Ett konkurrensutsatt utbildningssystem med aggressiv marknadsföring och över 200 skolor att välja mellan i Stockholmsområdet gör gymnasievalet till en tuff utmaning. Brendan Munhall disputerar den 27 mars med sin avhandling "Begränsade horisonter. En studie om nyanlända elevers gymnasieval".

Ungefär 25 procent av Sveriges gymnasieelever hoppar av gymnasiet eller går ut med ofullständiga betyg. I en studie har Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens universitet (MDU), undersökt betydelsen av fritid och hälsa hos ungdomar för att de ska klara gymnasieskolan. Målet är att fler ungdomar att slutföra gymnasiet för att öka chanserna till…

En svensk doktoravhandling konkluderer med at skolen bør være mer opptatt av det relasjonelle og jobbe for at barn inngår ekte vennskapsrelasjoner. 

Der er alt for meget fokus på, hvor gode eleverne er til at læse og regne. For når de bliver voksne, bruger de alle mulige andre kompetencer på job og i fritiden. Og de er mindst lige så vigtige, mener en økonom, der har forsket i de såkaldte nøglekompetencer.

Historieundervisning kan ge ökande insikter om vad rörelse, migration och kulturmöten har betytt. Det visar Maria Johanssons avhandling om interkulturella perspektiv på historieundervisningen somnyligen valts till favorit av Lärarpanelen.

Forskning vid Linköpings universitet visar att en kvarts förskjutning av skolstarten kan spara pengar. Eleverna Ivar Bouarné och Leon Alsén är försiktigt positiva till ändrad skolstart. Forskaren Eva-Lena Eriksson anser att det ändå kan vara svårt att få till en förändring.