Hur kan filosofin användas när samtalen mellan lärare och elever stöter på patrull, när det uppstår dissonans? Det har forskaren Viktor Johansson undersökt.

Caroline Gustavsson har undersökt hur unga människor ser på sig själva, sin framtid, livet och döden. ”Avhandlingen synliggör de unga vuxnas tankar om livet. Den lyfter fram vilka teman som är centrala för dem. Det är framförallt frågor om vem de är, vad de vill välja och vart de är på väg”, säger hon.

Förskolebarn vet att det krävs tillgång till olika sociala resurser för att bli någon att räkna med i olika sociala sammanhang. De vet också hur man skapar och upprätthåller relationer, och att det är möjligt att skapa distans till andra, säger forskaren Lovisa Skånfors.

Forskaren Jenny Bengtsson har undersökt normalitet i skolan, med särskild inriktning på hur normer kring ålder, genus och sexualitet kommer till uttryck. "Jag har inte enbart tittat i klassrummet utan har följt med i det vardagliga livet i omklädningsrum, i matsalen och på raster för att se vad som händer där", säger hon.

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Anneli Schwartz har studerat en förortsskola som valt att arbeta med Monroe-pedagogiken för att lyckas med sitt uppdrag. ”Jag har tittat på hur eleverna i två klasser på högstadiet reagerar på den här pedagogiken, vars tydligaste beståndsdelar är; höga förväntningar, tydligt ledarskap och ordning och reda”, säger hon.