Syftet med Åsa Perez-Karlssons avhandling är att undersöka elevers upplevelser av lärande i samband med deras deltagande i ett internationellt gymnasieutbyte.

Övervikt förekommer oftare i glesbebyggda områden, vilket till stor del kan förklaras av lägre utbildningsnivå i de områdena. Det visar Lotta Moraeus studie om övervikt bland svenska barn i 7-9-årsåldern.

Sofia Sohl har forskat om varifrån den politiska självtilltron kommer, vilken betydelse den har för ett politiskt engagemang och hur en stimulering av ungdomars politiska självtilltro i exempelvis skolan kan leda till större politisk jämlikhet.

Erika Lundby visar i sin avhandling att de flesta barn uppfattar konsumtion som ett verktyg för att stärka sociala relationer med jämnåriga. Resultatet pekar på vikten av att socialt arbete intresserar sig för detta, och inte enbart för ekonomiska förhållanden.

Forskaren Helena Ackesjö har utifrån barns perspektiv studerat övergångar mellan förskola, förskoleklass och skola.

Separera språk- och kulturinlärning i svenskundervisningen för vuxna immigranter. Det menar forskaren Mozhgan Zachrison, som disputerat med en avhandling i etnicitet om immigranters språkinlärning.

Hur ser förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande ut inom utbildning för hållbar utveckling i gymnasieskolan? Det har forskaren Tomas Torbjörnsson undersökt.

Det ökade utbudet av idrottsprofilerade utbildningar är nära sammankopplat med avregleringen av skolan, och den därigenom ökade konkurrensen mellan skolor. Det visar Magnus Ferry i sin avhandling om idrottsprofilerad utbildning.

Ungdomar som upplever att de blir rättvist behandlade av sina lärare får ett högre förtroende för de politiska institutionerna. Det visar ny forskning.