Varför söker man sig till folkhögskola och vad fyller den för funktion? Det har forskarna Henrik Fürst och Erik Nylander försökt att ta reda på genom att intervjua deltagare och lärare på profilkurser i konst, litteratur och musik.

Mötet är centralt som pedagogiskt verktyg för lärare på folkhögskola. Men om deltagaren gör motstånd i att mötas kan det skapa en vilsenhet i lärarens pedagogiska praktik. Det visar forskaren Filippa Millenberg i en avhandling om undervisning på hantverkskurser.

Folkbildningen har en viktig roll när det kommer till att säkra kompetensförsörjningen. Enligt en ny rapport är folkbildningen särskilt viktig på landsbygden eftersom annan möjlighet till utbildning ofta saknas.

Erik Nylander, docent och lektor i pedagogik vid Linköpings universitet, har erhållit i ett forskningsanslag att skapa en öppen databas om folkhögskolan. Databasen ska byggas upp med hjälp av att digitalisera verksamhetsberättelser från mitten av 1800-talet och framåt.

Folkbildningen är en viktig aktör för att hjälpa människor som står långt från arbetsmarknaden. Det gäller både folkhögskolor och studieförbund, visar ny forskning.

I detta voddavsnitt samtalar vi med Karin Bäckgren, som arbetar med teckenspråkstolkutbildning på Fellingsbro folkhögskola, om vad det innebär att vara teckenspråkstolk och vad tolkstudenterna får lära sig under sin utbildning. Vi samtalar också om tillgången till teckenspråkstolk och hur behovet ser ut framöver samt hur tolktjänsten fungerar idag. (webb-radio)

I den här studien undersöker forskare vid Högskolan i Jönköping hur folkhögskolan kan fungera som en stödjande miljö för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, främst högfungerande autism. Det undersöks utifrån deltagarnas, personalens och rektorernas perspektiv.