Lärarutbildningen borde bättre rusta alla nya lärare för att möta elever med flera språk. Det anser forskare i pedagogik vid Malmö Universitet.

I skolor där få elever har svenska som modersmål kan det finnas barn som kan vara andra eller tredje generationen i Sverige men som talar så lite svenska att de har svårt att klara skolan.

Engagerade pedagoger, barn och vårdnadshavare som så tidigt som möjligt inkluderas i förskolans verksamhet och en tydlig struktur. Det är några viktiga ingredienser i Pärlugglans och Lovisagårdens förskolors arbete för att lyfta och ta tillvara flerspråkigheten som resurs.

Att använda flera språkliga resurser i NO-undervisningen skapar ökade möjligheter för lärande. Genom att eleverna även får använda sig av sitt förstaspråk i klassrummet kan de enklare relatera till tidigare erfarenheter och kunskaper.

Förskolan måste ställa om till ett interkulturellt förhållningssätt där barn och föräldrars olika bakgrund och språk ses som en resurs istället för en brist. Då kan förskolan bidra till att lägga en grund för det livslånga lärandet. Det säger Pirjo Lahdenperä, professor i interkulturell pedagogik.

"Translanguaging låter eleverna ta med hela sina erfarenhetsvärldar in i klassrummet och lärandet", säger Eva Andersson Berglund, rektor på Bergsjöskolan F-6.