Syftet med Ellen Almers avhandling är att bidra till kunskapsutveckling om hur unga människor utvecklar handlingskompetens för hållbar utveckling. Med detta avses vilja och förmåga att påverka livsstil och levnadsvillkor på ett sätt som inkluderar intergenerationellt och globalt ansvar.

I Lottie Lofors-Nybloms avhandling "Elevskap och elevskapande" ställs frågan Vad innebär det att vara en lyckad elev? till två olika auktoriteter som medverkar i konstruktionen av elever: två olika läroplanstexter och sex elevgrupper.

Vilka positioner hos flickor och pojkar accepteras och vilka möter motstånd i förskolan? Den frågan står i fokus i Christian Eidevalds avhandling " Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek"

Det är de de duktiga flickorna som senare i livet drabbas av utbrändhet. Gemensamt för dem är att de inte upplever att de fått bekräftelse från vuxenvärlden. Det visar Britt W. Bragées avhandling "Kroppens mening. Studier i psykosomatiska lösningar".

I Agneta Knutas avhandling "Mellan Styrning och moral: Berättelser om ett lärarlag" är det spänningen mellan fenomenet styrning och lärares moraliska ställningstaganden som står i fokus, i en empirisk studie av ett lärarlag.

Finns det några skillnader mellan kommunikationsprocessen i framgångsrika och mindre framgångsrika skolor? Det har Helene Ärlestig studerat i sin avhandling "Communication between Principals and Teachers".

Vilken inverkan har engelskspråkig undervisning i Sverige på gymnasieelevers svenska? Det har Maria Lim Falk undersökt i sin avhandling "Svenska i engelskspråkig skolmiljö". Hennes resultat visar att elevernas utveckling av ett ämnesrelaterat språk hämmas.

Yvonne Lindholm vill med sin avhandling "Mötesplats skolutveckling" belysa hur forskare kan bidra till att utveckla pedagogers kompetens att bedriva utvecklingsarbete. Hon pekar även på förutsättningar och hinder för en sån utveckling.

Helena Tsagalidis har i sin avhandling "Därför fick jag bara Godkänt" undersökt lärares bedömning i karaktärsämnen på HR-programmet.

Syftet med Daniel Petterssons avhandling "Internationell Kunskapsbedömning" är att bidra till kunskap om hur internationella kunskapsmätningar formar en politisk styrning av skolan i ett samspel mellan internationella och nationella faktorer.

Ann-Katrin Swärd har i sin avhandling "Att säkerställa skriftspråklighet" studerat Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer samt analyserat vad som i lärarnas undervisning och i elevernas lärande främjar en god läs- och skrivutveckling.

I en skola där ansvaret mer och mer läggs över på eleverna blir disciplineringstekniker centrala. Gunilla Granath har i avhandlingen "Milda makter" studerat loggböcker och utvecklingssamtal som pedagogiska verktyg.