Anders Fredriksson vill mot bakgrund av de senaste årens omfattande skolreformer analysera hur den politiska styrningen av skolan påverkar lärares förhållningssätt i rollen som offentliga tjänstemän. "Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap" är titeln på hans avhandling.

I avhandlingen "Undersökningar av sociovetenskapliga samtal i naturvetenskaplig utbildning" undersöker Barbro Gustafsson möjligheter och begränsningar hos sociovetenskapliga samtal mellan elever, där samtalens innehåll och form ges demokratisk betydelse.

Marianne Strömberg har följt fyra lärare med fokus på deras första sex år i arbetslivet och deras egna yrkesberättelser står i fokus. Hennes avhandling heter "De första sex åren - fyra lärares professionella utveckling med en yrkeslivshistorisk ingång".

I avhandlingen "Att undervisa om det ofattbara: En ämnesdidaktisk studie om kunskapsområdet Förintelsen i skolans historieundervisning" studerar Ylva Wibaeus lärares undervisning om Förintelsen och hur den uppfattas av eleverna.

I avhandlingen "På rak sak. Om ordförbindelser och konventionaliserade uttryck bland unga språkbrukare i flerspråkiga miljöer" undersöker Julia Prentice hur gymnasieelever i flerspråkiga miljöer avviker från det etablerade bruket av svenska konventionaliserade uttryck.

Sammantaget tyder resultaten från Svenny Kopps avhandling på att flickor med autism och ADHD ofta antingen helt missas eller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Hon konstaterar att behovet av utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter inom alla samhällets offentliga verksamheter är mycket stort.

Angelika Kullberg har i sin avhandling "What is taught and what is learned" undersökt hur kritiska aspekter identifierade av lärare i learning studies, används i undervisning av andra lärare och betydelsen av dessa för elevers lärande i matematik.

Det övergripande syftet med Niklas Gustafsons avhandling "Lärare i en ny tid: Om grundskollärares förhandlingar av professionella identiteter" är att beskriva och analysera hur lärare förhandlar professionella identiteter i grundskolan.

Syftet med Staffan Stenhags avhandling "Betyget i matematik: Vad ger grundskolans matematikbetyg för information?" är att utreda hur betyg i matematik berättar om elevens allmänna akademisk framgång i andra skolämnen i Sveriges grundskolan. Vilka kunskaper, förutom matematiska kunskaper, visar ett högt betyg i matematik?

Anneli Frelins avhandling "Teachers' Relational Practices and Professionality" försöker fördjupa vår förståelse av lärares arbete och professionalitet genom att utforska en mycket underskattad och outforskad dimension i lärarens praxis och professionalitet: relationsarbetet, som berör att skapa och upprätthålla så kallade undervisningsrelationer till och bland eleverna.

Syfte med Lars Perssons avhandling "Pedagogerna och demokratin. En rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling" är att undersöka hur pedagogerna hanterar demokratiuppdraget i de nationella styrdokumenten och hur de påverkas av sociala krafter på olika nivåer. Demokratibegreppet är öppet för olika tolkningar.

När förskolebarn fick vara med och forma sina egna projekt med bild- och skapande blev det mer intressant för alla inblandade, enligt Ulla Linds avhandling Blickens ordning: Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform .