De skolpolitiska texternas definition av en professionell lärare försvårar för lärarna att verka i enlighet med läraruppdraget, anser lärarna själva. Det visar Larissa Mickwitz avhandling.
Det är viktigt att betona sambandet mellan fysisk aktivitet och studieresultat, och därmed öka intresset för att införa interventioner för ökad fysisk aktivitet i skolsammanhang. Den slutsatsen drar Anna-Karin Lindqvist, som forskat om hur man kan uppmuntra barn och ungas fysiska aktivitet i skolan.
De skolpolitiska reformerna har haft stor påverkan på lärarnas arbete i form av nya kursplaner, betygssystem samt lärarlegitimationen. Reformerna har också påverkat föreställningen om läraren, visar Larissa Mickwitz avhandling.
När läsplattor och datorer delas ut till alla elever måste det finnas en tydlig vision, och lärarna måste få fortbildning kopplat till detta. Det menar Martin Tallvid, som forskat om vilka konsekvenser digitaliseringen har i klassrummet.
Anna Maria Hipkiss konstaterar att vardagsspråket präglar undervisningen i skolan oavsett ämne. ”Det är i princip bara i skolböckerna och på tavlan som eleverna kommer i kontakt med varje ämnes specifika språkbruk”, säger hon.
Satsningen på 1:1 (en dator-en elev) är en komplicerad process som utmanar verksamheten i skolan på flera nivåer. Det visar Martin Tallvids avhandling. "Elever i ett digitaliserat klassrum nöjer sig inte med information endast från läraren, därför krävs kunskaper i både källkritik och i sökning på nätet för att möta elevernas behov", säger Martin Tallvid.
"Lugna, harmoniska konfliktfria relationer premieras medan de som innehåller konflikter av något slag anses problematiska och helst ska undvikas." Det säger Marianne Dahl, som har studerat fritidspedagogers arbete med barnens relationer sinsemellan.
Finns det skillnader i läsförståelse när text administreras på en skärm i jämförelse med papper? Vilka förmågor behövs för läsning på internet? Maria Rasmussen har i sin avhandling undersökt hur digital läsning, kön, socioekonomiska faktorer och datorspelande påverkar läsförståelse.
Anna Maria Hipkiss har i sin studie intresserat sig för klassrumsdesign och klassrumskommunikation: Hur lärare och elever genom exempelvis talat och skrivet språk, gester, läromedel, och rörelser i klassrummet, skapar mening.
Hur skapar barn allianser och förhandlar om tillträde samt värnar om sina allianser i kamratgruppen i fritidshemmets praktik? Det har forskaren Marianne Dahl undersökt.
När statistik kopplas till visuella berättelser, där eleverna via kartor och bubblor själva kan analysera och dra slutsatser av information, ger det helt nya interaktiva lärprocesser. Det visar Linnéa Stenlidens forskning.