På torsdagen publicerade forskare vid Göteborgs universitet en avhandling som visar att skolans arbete med att motverka våldsbejakande extremism riskerar att motverka sitt eget syfte. Radikala åsikter blir rapporterade, när de i själva verket borde bemötas, menar forskaren bakom avhandlingen.

På senare år har arbetet för att motverka våldsbejakande extremism tagit fart i Sverige. Inte minst ställs stora förväntningar på vad skolan kan åstadkomma. En avhandling från Göteborgs universitet visar att skolpersonalen lämnas i sticket när det gäller hur, när, varför eller med vilket lagstöd de ska agera.

Ensamvargar som utför terrordåd, en genomgång av hur islamistgruppen Boko Haram kunde växa fram i Nigeria och olika strategier för avradikalisering. En ny antologi samlar aktuell forskning om radikalisering i både politiska och religiösa miljöer.

Frågor som väcker starka känslor kommer då och då upp i skolan. Ibland kan de skapa spänningar i klassrummet och det behöver lärare hantera. Elever behöver få möjligheter att diskutera även kontroversiella frågor. Tillsammans kan lärare utveckla sitt arbete att leda också dessa samtal. Det är en viktig del i skolans demokratiska uppdrag. Nu finns…

Det här utbildningspaketet har tagits fram som stöd för lärare som undervisar om kontroversiella frågor. Utbildningspaketet är anpassat för skolor i Europa som behöver ett professionellt utvecklingsprogram. (pdf)

Ett verktyg som gör det lättare för rektorer och skolledare att hantera spänningsfält och undervisning om kontroversiella frågor i skolan. Utarbetat i samverkan mellan Österrike, Cypern, Irland, Montenegro och Storbritannien, med bidrag av Albanien, Frankrike och Sverige. (pdf)

Under ett seminarium på Högskolan Väst behandlades frågan om hur man kan förebygga våldsbejakande extremism. I ett pågående forskningsprojekt försöker Karin Kittelmann Flensner svara på frågan hur skolorna undervisar om våldsbejakande extremism i de svenska klassrummen.