Ungas sociala relationer ger olika effekter på hälsan. Lärarkontakten har större hälsobringande betydelse för elever som sökt teoretiska gymnasieprogram än för de som har sökt icke-teoretiska, visar Daniel Berghs avhandling Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals? .

Såväl i samhället som bland deltagare på folkhögskolornas allmänna linjer finns det enutbredd uppfattning att folkhögskolan är till för de personer som misslyckats på gymnasiet.Därför ser sig många folkhögskoledeltagare inte som blivande högskolestudenter. Det menarAnnelie Andersén som disputerat med avhandlingen Ett särskilt perspektiv på högre studier?:Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet .

Prestationer är viktigare än begåvning för att känna trivsel i skolan och i yrkeslivet.Begåvning har inte heller betydelse för självrapporterad hälsa som vuxen. Det visar CorneliaWulffs avhandling General mental ability as related to school, work and health: Theimportance of childhood mental ability for work-related factors among middle-aged womenand men .

Relationer till lärare är särskilt viktiga för ekonomiskt utsatta barn. Samtidigt är ofta de barnensrelation svagare till både lärare och föräldrar, än barn från mer välbärgade hem. Det visar Elin Olsson i avhandlingen Social Relations in Youth: Determinants and Consequences ofRelations to Parents, Teachers, and Peers.

Få vänner och utanförskap bland klasskamraterna ökar risken för att som vuxen drabbas av psykiska sjukdomar, hjärtsjukdomar och diabetes. - Ju lägre status i klassen desto större risk för ohälsa som vuxen, säger Ylva Almquist som skrivit avhandlingen "A class of origin: The school class as a social context and health disparities in a life-course perspective".

Lärare har en negativ inställning till socialtjänsten och uppfattas ofta sakna kunskap omsocialsekreterares arbete något som påverkar samarbetet mellan yrkesgrupperna. Detkonstaterar Per Germundsson i avhandlingen Lärare, socialsekreterare och barn som farilla. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan . Han efterlyser också ettstrukturellt perspektiv i synen på barn som far illa.

Studenter med högutbildade föräldrar väljer sällan aktivt att börja på universitetet. För demär högre studier en självklar del i att bli vuxen. För studenter med lågutbildade föräldrar ärvägarna att bli vuxen många fler, studier är ett val bland flera andra.Det konstaterar Lars-Olof Hilding i avhandlingen "Är det så här vi är". Om utbildning somnormalitet och om produktionen av studenter."