De musikaliska och kreativa dimensionerna i musikämnet tas nästan aldrig upp på musiktimmarna. Regler, teknik och motorik är i stället det som dominerar musikundervisningen på gymnasiet, visar Marie-Helene Zimmerman Nilssons avhandling.

Det dröjde innan textillärarutbildningen i Uppsala anpassade sig efter den nya tidens krav. Annelie Holmberg ser i sin avhandling en stark och djup utbildningskultur, svår att förändra i grunden.

Kreativitet, äkthet och rena känslor. Ungdomars förhållande till musik handlar om friheten att få uttrycka och pröva olika identiteter. För unga är musiken ett sätt att reflektera över sin omgivning och kan på så vis beskrivas som vår tids filosofi, säger Manfred Sheid som skrivit en avhandling i ämnet.

Hur blev du intresserad av ämnet? - Inom den musikpedagogiska traditionen verkar mycket vara för givet taget. Som exempelvis att ju större musikalisk talang man har desto mer får man ut av att spela. Själv är jag är kritiskt till detta odemokratiska synsätt men har aldrig funnit något forum att diskutera och ställa frågor om…

Vilka val gör vi, och varför? Maria Andrén menar att den pedagogiska valsituationen måste synliggöras, men det räcker inte: om blivande lärare ska kunna överväga på ett konstruktivt sätt måste de känna ansvar för den situation som de står inför.

Känslouttryck är centralt i ett musikutförande, men det försummas tyvärr ofta i musikundervisningen. Jessika Karlssons avhandling visar att det går att lära sig spela uttrycksfullt med hjälp av ett datorprogram: det är till och med bättre än en lärare.