BethAnne Yoxsimer Paulsruds doktorsavhandling handlar om ämnesundervisning i engelska i den svenska gymnasieskolan. Hon menar att hur man använder engelska i undervisningen har större betydelse för språkinlärningen än hur mycket man använder språket.

Det finns ett behov att öka de svenska elevernas medvetenhet om olika språkliga genrer i engelska, särskilt när det gäller formell skriven engelska, visar en ny studie från Göteborgs universitet.

I sin studie har Ann-Christin Randahl analyserat hur erfarna elever i svenska skolor hanterar två olika skrivuppgifter, en labbrapport i fysik, och en text som ska skrivas inom svenska som skolämne.

Ska elever på olika gymnasieprogram ha en gemensam eller anpassad kunskapsbas via ämnesundervisningen? I utbildningspolicy har man motiverat en anpassning av kunskapen främst utifrån att yrkesungdomar inte uppnår målen i kärnämnena. Jan Berggrens studie visar att det finns en strävan efter gemensam kunskapsbas: både lärare och ungdomar uttrycker att det finns ett behov hos eleverna att erbjudas kunskap som tillåter kommunikation i olika sammanhang - annars blir också elever på olika program ojämlikt rustade.    

Vissa svenska studenters svårigheter när de läser på engelska beror inte på svaga språkkunskaper i engelska, utan snarare en rad andra faktorer som svag generell läsförmåga, låg motivation och långsam läshastighet. Det visar Špela Mežeks studie.