Josefine Fischer undersöker vad som händer med det traditionella akademiska fältet när andra aktörer gör anspråk på att vara legitima kunskapsproducenter.

På vilket sätt påverkas meningsskapandet kring hållbarhetsfrågor inom naturkunskapsämnet när gymnasieelever diskuterar hållbar utveckling? Det har Katarina Ottander forskat om.

Vad vi kan förvänta oss av skolan i termer av medborgarbildning och hur kan uppdraget att bidra till elevernas medborgarbildning utvecklas? Det undersöker Johan Sandahl i sin studie.

Det som lärare och elever lyfter vid till exempel utvecklingssamtal verkar inte vara undervisningens innehåll och hur det ska kunna planeras och bearbetas – utan intresset riktas mot eleven och planering och bearbetning av elevens individuella förbättring. Det skriver Gabriella Höstfält i sin avhandling, som handlar om grundskolans utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner.

Sofia Sohl har forskat om varifrån den politiska självtilltron kommer, vilken betydelse den har för ett politiskt engagemang och hur en stimulering av ungdomars politiska självtilltro i exempelvis skolan kan leda till större politisk jämlikhet.

Om övergången från förskoleklass till årskurs ett handlar Lina Lagos studie "Mellanklass kan man kalla det".