Det undersöker Anette Emilson i avhandlingen "Det önskvärda barnet", där hon bland annat har tittat på barns delaktighet och inflytande i förskolan samt hur förskolefostran uttrycks i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn.

Liselott Olsson har i sin avhandling "Movement and Experimentation" undersökt hur man kan arbeta med rörelse och experimenterande i subjektivitet och lärande, i förskolans praktik och forskning.

Vilka rådande medborgarskapsdiskurser framträder i svensk utbildningspolitik på 1990-talet, och hur förändras de under denna tid? Det undersöker Maria Olson i avhandlingen "Från nationsbyggare till global marknadsnomad".

I avhandlingen "Värdegrund, demokrati och tolerans" gör Pia Nykänen en kritisk granskning av olika skrivningar om värdegrunden utifrån ett moralfilosofiskt angreppssätt. Hon granskar olika teman som alla förts fram som värdegrundsrelaterade

Per Sund har i avhandlingen "Att urskilja selektiva traditioner" studerat miljöundervisningens socialisationsinnehåll. Avhandlingen erbjuder ett empiriskt bidrag till diskussionerna om undervisning för hållbar utveckling.

... och tydliga regler som efterföljs - det är något som både elever och lärare uttrycker en önskan om i Maria Westers avhandling "Hålla ordning, men inte överordning". Hennes resultat visar dock att det råder en viss diskrepans mellan praktik och teori.

I en skola där ansvaret mer och mer läggs över på eleverna blir disciplineringstekniker centrala. Gunilla Granath har i avhandlingen "Milda makter" studerat loggböcker och utvecklingssamtal som pedagogiska verktyg.

Det är titeln på Ann Pihlgrens avhandling, där hon har tittat på pedagogiska skäl till att använda den Sokratiska metoden, men även analyserat 16 Sokratiska seminarier med elever i åldrarna 5-16 år.

Det övergripande syftet med Elizabeth Englundhs avhandling "Folkrätt för barn som pedagogiskt åtagande" är att belysa frågan om vilket utrymme barnet får i samhället med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter.

Elisabeth Porath Sjöö har ur ett bildningsperspektiv tolkat ungdomars berättelser om sitt deltagande i konfirmandundervisning. Möjlighet till kunskap genom eget utforskande och att uppleva med flera sinnen är några positiva erfarenheter enligt ungdomarna.

Marcus Samuelsson har i avhandlingen "Störande elever korrigerande lärare" tittat på vilket beteende hos elever som uppfattas som störande och hur lärare korrigerade ett sådant beteende. Studien baseras på iakttagelser av lärare och elever i skolår sju.