Skolors sociala struktur påverkar graden av mobbning. Låg delaktighet bland eleverna ger mer mobbning och även sämre betyg. Det har Björn Ahlström kommit fram till i sin avhandling Bullying and social objectives: A study of prerequisites for success in Swedish schools .

Ungdomar måste alltid förhålla sig till de människor de möter, och till deras situation. Silvia Edling ifrågasätter bilden av att ungdomar blir bättre på att främja andra människors välbefinnande genom kunskap. Hon visar hur deras motvilja för till exempel svaghet inte försvinner, utan är något som ständigt kräver bearbetning.

Barn i förskolan tar ansvar för andra barns delaktighet i lek, de visar respekt för andras intressen och de visar omsorg om andras välbefinnande. Rauni Karlsson har i sin avhandling tittat på hur barn gestaltar demokratiska värden i förskolan.

I ett samhälle som fokuserar på problem måste vi lära eleverna att se det positiva som händer omkring dem. Vi måste också hjälpa dem att se sina egna styrkor, skriver Ulrika Bergmark i sin avhandling.

Vad är det som gör att vissa ungdomar engagerar sig, både genom livsstilsval och genom att påverka samhällsförändringen? Ellen Almers har i sin avhandling intervjuat tre ungdomar och fått en bild av varför de har utvecklat en handlingskompetens för hållbar utveckling.

Hur blev du intresserad av ämnet? - Jag har alltid intresserat mig för mellanmänskliga möten. Trender kommer och går, men oavsett vad jag rent innehållsmässigt jobbat med har jag alltid återkommit till mötet som det mest grundläggande och väsentliga för allt vi gör. Och särskilt har jag intresserat mig för mötet mellan lärare och barn,…

Praktik och retorik möts inte alltid i svenskundervisningen. Lärarnas medvetenhet kring sin roll som demokratisk fostrare är svag och film får ibland ersätta böcker på svenskatimmarna. Det är ett par av slutsatserna i Edmund Knutas avhandling.