Lärare har en negativ inställning till socialtjänsten och uppfattas ofta sakna kunskap omsocialsekreterares arbete något som påverkar samarbetet mellan yrkesgrupperna. Detkonstaterar Per Germundsson i avhandlingen Lärare, socialsekreterare och barn som farilla. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan . Han efterlyser också ettstrukturellt perspektiv i synen på barn som far illa.

Psykisk ohälsa och stress hos unga kvinnor bör ses i ett brett perspektiv. Stressen hänger bland annat ihop med det moderna livet och mönstren för hur tjejer ska vara, konstaterar Maria Wiklund i sin avhandling "Nära gränsen: diskursiv, könad och förkroppsligad stress hos dagens ungdomar".

Handledning till lärare är effektivt för att hjälpa utagerade elever. Det konstaterar Martin Forsteri avhandlingen When cheap is good: Cost-effective parent and teacher interventions for childrenwith externalizing behavior problems.

Forskning om autism och ADHD är inriktad på pojkar. Som ett resultat av det har flickor missatseller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Det visar Svenny Kopp i sin avhandling Girls withsocial and/or attention impairments .

Många elever känner sig otrygga i samband med toabesök och de upplever skoltoaletterna som äckliga. De uppfattar att lärarna har sina egna regler för toalettbesök och de tycker att det förväntas av dem att gå på rasten.

Många ungdomar, och särskilt flickor, känner sig stressade i skolan. Men det är inte alltid skolarbetet i sig som är orsaken. Katarina Haraldsson har sett att lärares bemötande är viktigt för om ungdomarna känner stress eller ej.

Pojkar rör sig mer än flickor. Men på fritiden är skillnaderna mindre. Gisela Nyberg har sett att det går att förebygga övervikt och fetma i skolan genom förbättrad kost och ökad fysisk aktivitet.

Diskussionen kring flyktingbarn är ofta fokuserad på trauman. Men många flyktingbarn växer upp och lever fullt normala liv. Mottagandet, de första skolåren och vänner med liknande erfarenheter är viktiga för flyktingbarnens identitetsskapande, visar Ulrika Wiggs avhandling.

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan kategoriseras och bedöms allt oftare av psykologer och andra specialister. Kristian Lutz menar att pedagogerna i förskolan måste ta tillbaka makten över bedömningar av vad som är normalt och avvikande i den pedagogiska miljön.

Lärare måste arbeta mer aktivt med att förebygga ungdomars negativa kroppsuppfattning, tycker Carolina Lunde. I sin avhandling har hon följt ungdomar mellan 10 och 13 år, en ålder när många börjar bli väldigt kritiska mot sitt utseende.