Unga ökade psykiska ohälsa, övervikt och fetma beror nästan uteslutande på olika samhällsfaktorer. Men i läroböckerna framställs ohälsa som ett högst privat problem.
Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar, liksom övervikt och fetma. Problemen beror nästan uteslutande på faktorer i samhället, inte den enskilda personen. Men i skolans läroböcker är ett budskap till eleverna särskilt framträdande: Du ska själv lösa dina problem med hjälp av yoga, massage och långsamma kolhydrater.
Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar, liksom övervikt och fetma. Problemen beror nästan uteslutande på faktorer i samhället, inte den enskilda personen. Men i skolans läroböcker är ett budskap till eleverna särskilt framträdande: Du ska själv lösa dina problem med hjälp av yoga, massage och långsamma kolhydrater.
Ojämlikheterna i tandhälsa är som tydligast hos 3- till 6-åriga barn, visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Förskolebarn i socioekonomiskt svaga familjer hade drygt fyra gånger högre risk för kariesskador jämfört med jämnåriga med bättre levnadsvillkor.
Inger Ekman har i sin avhandling undersökt ungdomars syn på självskadande handlingar men också granskat forskningsfältet och de förklaringar till självskadande handlingar som framförs där.
Ett nytt stödmaterial ger skolor stöd att utveckla ett mer hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete. Det vänder sig i första hand till rektor och den samlade elevhälsan som tvärprofessionellt team. Men det kan även användas av lärare, övrig skolpersonal eller andra som är intresserade av att utveckla elevhälsoarbete.
Att ständigt ha mobilen inom räckhåll gör ungdomar deprimerade och självmordsbenägna. Det hävdar den amerikanska psykologiprofessorn Jean Twenge. Andra forskare menar att hon har helt fel och pekar i stället på en mängd positiva effekter. Vem kan vi lita på?
Förebyggande insatser för blivande föräldrar och barn ger hälsovinster för både barn och mödrar och kan minska kostnaderna i hälso- och sjukvården. Det visar en studie som gjorts vid Umeå och Uppsala universitet av Västerbottens Salut-satsning.
En ny studie från Lunds universitet visar att även barn med begränsad fysisk funktionsnedsättning riskerar att få psykiska problem längre upp i åldrarna. Störst risk löper flickor och ungdomar från socioekonomiskt utsatta familjer.
Varannan elev på gymnasiet känner sig hetsad av jakten på perfektion och status. Cirka 40 procent har problem med sömnen och sex av tio berättar om stress. Allra sämst mår tjejerna.
Vid bedömning av stöd och insatser för unga med självskadebeteende ska den förhöjda risken för senare psykiatrisk sjuklighet och utanförskap i arbetslivet hållas i minnet, konstaterar Karin Beckman i sin avhandling.