Under våren har Specialpedagogiska skolmyndigheten lanserat ett nytt stödmaterial om elevhälsa och släppt antologin "Elevhälsoarbete under utveckling". I antologin beskriver fyra forskare den förändringsprocess som behövs inom skolans elevhälsoarbete för att uppnå en god skolmiljö som främjar elevernas hälsa, lärande och utveckling.

Ungdomar kommunicerar och söker information om mat, kroppsvikt och hälsa på sociala medier. Sociala medier kan även användas praktiskt i hälsopromotivt arbete med ungdomar när de får socialt stöd av andra ungdomar med övervikt och fetma. Samtidigt kan detta innebära ett oönskat utseende- och viktfokus, visar en ny studie.

Risken för ett barn att dö före 5 års ålder är 60 procent högre i England än i Sverige. Studien visar att det är den svenska välfärden snarare än den svenska hälso- och sjukvården som förklarar skillnaden. Det skriver den engelska tidskriften The Lancet i en artikel som jämför dödligheten hos barn i åldern 0-4…

Barn som har bevittnat våld mot en förälder mår bra av gruppterapi. Symtom på post-traumatisk stress är dock ofta bestående och barnen har behov av kompletterande behandling och stöd. Det visar forskare Karin Pernebo i en ny avhandling.

Mår skolelever psykiskt bättre om de upplever att lärarna tror på dem och ger feedback? Det håller nu ett stort forskningsprojekt på att ta reda på.

How would you describe an average teenager? For most people, the following characteristics might come to mind: moody, impulsive, risk taking, likely to succumb to peer pressure.

Smartphones har skapat en generation som mår psykiskt sämre. Det hävdar den amerikanske forskaren Jean Twenge. Men hon får mothugg.

Den ökande psykiska ohälsan ökar bland unga, och när samhället sätter in insatser gäller det att rätt person får rätt hjälp. Men så är det inte alltid.

Att göra sig illa är inte det största problemet för ungdomar som skadar sig själva. Skadorna är snarare en konsekvens av andra problem och i de allra flesta fall handlar det om att ungdomarna befinner sig i instabila och otrygga sociala miljöer. Det konstateras i en avhandling från Umeå universitet.

Du behöver inte ett IQ över 135 för att toppa högskoleprovet – det går att träna sig till. IQ däremot anses medfött och oberoende av utbildning. Den som dragit vinstlott i det genetiska lotteriet får enligt otaliga studier också bättre hälsa och lyckligare liv. Dessbättre pekar ny forskning på att också IQ går att träna…