Mår skolelever psykiskt bättre om de upplever att lärarna tror på dem och ger feedback? Det håller nu ett stort forskningsprojekt på att ta reda på.

How would you describe an average teenager? For most people, the following characteristics might come to mind: moody, impulsive, risk taking, likely to succumb to peer pressure.

Smartphones har skapat en generation som mår psykiskt sämre. Det hävdar den amerikanske forskaren Jean Twenge. Men hon får mothugg.

Den ökande psykiska ohälsan ökar bland unga, och när samhället sätter in insatser gäller det att rätt person får rätt hjälp. Men så är det inte alltid.

Att göra sig illa är inte det största problemet för ungdomar som skadar sig själva. Skadorna är snarare en konsekvens av andra problem och i de allra flesta fall handlar det om att ungdomarna befinner sig i instabila och otrygga sociala miljöer. Det konstateras i en avhandling från Umeå universitet.

Du behöver inte ett IQ över 135 för att toppa högskoleprovet – det går att träna sig till. IQ däremot anses medfött och oberoende av utbildning. Den som dragit vinstlott i det genetiska lotteriet får enligt otaliga studier också bättre hälsa och lyckligare liv. Dessbättre pekar ny forskning på att också IQ går att träna…

Unga ökade psykiska ohälsa, övervikt och fetma beror nästan uteslutande på olika samhällsfaktorer. Men i läroböckerna framställs ohälsa som ett högst privat problem.

Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar, liksom övervikt och fetma. Problemen beror nästan uteslutande på faktorer i samhället, inte den enskilda personen. Men i skolans läroböcker är ett budskap till eleverna särskilt framträdande: Du ska själv lösa dina problem med hjälp av yoga, massage och långsamma kolhydrater.

Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar, liksom övervikt och fetma. Problemen beror nästan uteslutande på faktorer i samhället, inte den enskilda personen. Men i skolans läroböcker är ett budskap till eleverna särskilt framträdande: Du ska själv lösa dina problem med hjälp av yoga, massage och långsamma kolhydrater.

Ojämlikheterna i tandhälsa är som tydligast hos 3- till 6-åriga barn, visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin. Förskolebarn i socioekonomiskt svaga familjer hade drygt fyra gånger högre risk för kariesskador jämfört med jämnåriga med bättre levnadsvillkor.