Lagarbete och schemalagda möten har lyft elevhälsan på Änglandaskolan i Örebro. Systemet har till och med fått ett namn – ESIT, ”Elevsamverkan i teamet”.

I denna studie beskrivs skolsköterskors erfarenheter av att stödja elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF. Studien belyser skolsköterskors betydelse för att identifiera särskilda behov hos elever med NPF vilket kan främja en hälsosam inlärningsmiljö för alla elever.

Særlig jenter ble mye mer stressa og mindre glade da de fikk karakterer.

Sammanställningen visar att kunskapen om den psykiska hälsan, och hur den tar sig uttryck bland barn och elever med funktionsnedsättning i skolan, många gånger är alltför gene­rell.(pdf)

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Skolan kan vara en bidragande orsak till ökad psykisk ohälsa bland unga. Nedstämdhet, svårt att sova, huvudvärk och stress har ökat markant efter skolreformerna från 2011, som gav större fokus på kunskapsmätningar, tester och betyg.

Tjejer som är homo- eller bisexuella mår sämre än killar som är gay eller bi. Sämst hälsa har de som är trans. Det är några av slutsatserna i en rapport som tagits fram på uppdrag av Nordiska ministerrådet.  

I samband med World Pride i Köpenhamn 16 augusti, presenterade Anna Siverskog, universitetslektor i socialt arbete vid Hälsohögskolan, Jönköping University (JU) en ny forskningsrapport om unga LGBTI-personers hälsa framför bland annat Nordens jämställdhetsministrar.

Forskningsöversikten beskriver forskningsläget om unga LGBTI-personers välmående i de nordiska länderna. Översikten innehåller även en kartläggning som presenterar ett urval av insatser för att förbättra unga LGBTI-personers välmående i Norden.

På Augustenborgsskolan och Rosenholmsskolan har ett läsprojekt med fokus på HBTQI-frågor lett till mer diskussionssugna elever och att fler böcker än vanligt på temat lånats av eleverna under våren.

Hur kan vi bidra till att svenska elever mår bättre i tider av distans- och hybridundervisning? Och vad har vi lärt oss om undervisningen under det gångna pandemiåret?