Redan vid ett års ålder kan man upptäcka tecken på allvarligt utåtagerande beteende hos barn. När barnet blir äldre kan aggressiviteten leda till stora problem. Med tidiga insatser har man en chans att vända utvecklingen.
Unga människor vet inte var de kan söka hjälp om de mår psykiskt dåligt. Det visar en avhandling av Katrin Häggström Westberg, som tycker att det borde skapas en samlad vård för unga.
I skolan kan det ibland bli för mycket fokus på begåvningen, menar Johanna Stålnacke, specialist i neuropsykologi. Där kan skolpsykologen vara till stor hjälp. "Vi är mycket mer än vår begåvning. Ett ensidigt fokus på en egenskap eller typ av förmåga är olyckligt", säger hon.
Cristian Bortes har bland annat undersökt relationen mellan ett antal kliniskt diagnostiserade psykiska sjukdomar och barn och ungas utbildningsresultat i slutet av grundskolan.
Många barn och unga drabbas av ohälsa, antingen för att de själva inte mår bra eller för att en närstående inte gör det. I sin avhandling har Cristian Bortes, doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, undersökt hur ohälsa påverkar ungas skolresultat.
Malå kommun är den kommun som lägger mest på elevhälsa i Sverige, enligt Skolverkets siffror. På Nilaskolan, med 360 elever, finns en genomtänkt plan för elevhälsoarbetet med ständigt fokus på utveckling.
Skolorna i Örebro ska göra stora förflyttningar de närmaste fem åren med tre spår som hjälp: teknik, funktion, och kultur. Målet är en skola som bättre hänger ihop och likvärdighet oavsett skola och årskurs. Ett av de första stegen har varit digitaliserade och standardiserade lösningar för närvarohantering och elevhälsa.
More school districts are adding mental health days into their calendars, with 65 districtwide mental health closures reported by Burbio, a firm that tracks school schedules. Officials say the closures are tied in some cases to staffing shortages but also are aimed at supporting mental health and preventing burnout among students and staff.
Små barns vilja att dela med sig kan kopplas till deras grad av anpassning. Den slutsatsen drar Kahl Hellmer som forskat om sambandet mellan personlighetsdrag och konformitet, viljan att anpassa sig, hos förskolebarn.
Skolkuratorer bör fokusera på att stärka elevers tilltro till sin egen förmåga samt på frågor kring skolprestationer och elevers stress kring skolarbetet. Det säger Victoria Lönnfjord som forskat om kopplingen mellan olika sociala påfrestningar och högstadieelevers psykiska ohälsa.