Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Malin Jakobsson är skolsköterska i grunden, med stort intresse för ungdomar och deras hälsa. I arbetet med sin doktorsavhandling har hon fokuserat på ungdomars perspektiv på sömn och vilka faktorer som försvårar och främjar en god nattsömn.

Idrottslärare försöker på olika sätt inkludera överviktiga barn i undervisningen, men risken finns att strategierna slår fel. Det visar en studie där forskare har intervjuat 24 idrottslärare som arbetar på högstadie- och gymnasieskolor i Sverige.

En anpassad variant av terapiformen ACT kan hjälpa personer med autismspektrumtillstånd, visar forskning vid Karolinska institutet. Behandling anpassad till autism är ovanlig, men den nya terapiformen har visat sig fungera både i skola och psykiatrisk öppenvård.

Barn som har opplevd traumatiske hendelser kan få psykiske problemer. Hvordan skal skolene, barnehagene og fritidsaktivitetene ta dem imot?

6 av 10 tonårsbarn som förlorat en förälder i cancer hittar inte ett bra sätt att sörja direkt efter dödsfallet, visar en ny studie. En sammanhållen familj är det viktigaste skyddsnätet för en tonåring som förlorat en förälder, säger Tove Bylund Grenklo, forskare inom vårdvetenskap på Högskolan i Gävle.

Det är sex gånger högre risk för barn med funktionsnedsättningar och psykosomatiska symptom att utsättas för mobbning. Det visar forskningsprojektet ”Mobbning och relationen till psykisk hälsa för skolbarn; med särskilt fokus på barn med funktionsnedsättningar”.

Killar på högstadiet är ofta mer fysiskt aktiva och välmående jämfört med jämnåriga tjejer. Men nu visar ny forskning att situationen ändras på gymnasiet. Då är tjejerna mer träningssugna och mår även bättre.

Vårdmiljön på Sis-hem, särskilda ungdomshem, är svår för både de unga och personalen. Det visar Kajsa Nolbecks avhandling vid Göteborgs universitet. Istället för den individuella vård som ska ges är det ofta inlåsning och kontroll som gäller.