Kan tid vara ett mera konstruktivt perspektiv än plats då det gäller att beskriva och designa IKT i lärande, och i så fall hur? Det är en av frågorna som Anders Norberg utforskar i sin avhandling.

Virtuellt lärande förutsätter att studenten är aktiv och själv kontrollerar lärprocessen i en föränderlig lärmiljö. Charlotta Hilli har forskat kring gymnasieelevers erfarenheter av lärande i en virtuell lärmiljö.

Naghmeh Aghaee har i sin avhandling undersökt hur IKTSS (Information- och kommunikationteknikstödsystem). kan underlätta olika typer av interaktion och stödja studenter genom att minska svårigheterna i examensarbete på kandidat- och magisternivå.

Sören Högberg undersöker i sin avhandling platsens betydelse för lärarstuderande att utveckla ett lärarskap. Utifrån tesen att all undervisning har en moralisk dimension grundas hans forskningsintresse i en önskan om att förstå vad som händer när lärarstuderande möts inom ramen för nätbaserad lärarutbildning.

Giulia Messina Dahlberg har undersökt hur kommunikation fungerar när den förmedlas genom teknologi. Hon vill med sin forskning skapa ett underlag för att gå vidare och utveckla goda metoder för undervisning i virtuella miljöer.

Björn Hedin har undersökt hur mobila enheter kan hjälpa studenter att bättre utnyttja tiden mellan olika aktiviteter för studier.

Anna-Sofia Alklind Taylors avhandling handlar om användningen av serious games. Hon har undersökt instruktörernas roller och hur de kan underlättas inom en lärarledd spelbaserad träningsmiljö.

Marie Tanner har forskat om hur lärare och elever samspelar i de bänkinteraktioner som är mycket vanliga i mellanstadiets undervisning.