Disse to spørsmålene har forskere ved Det utdanningsvitenskapelige fakultet i Oslo, Høgskulen i Volda og Kunnskapssenter for utdanning i Stavanger fått nøyaktig ett år på seg til å svare på.
Mellanstadieelever som får en egen dator i skolan når varken bättre eller sämre resultat i matematik och engelska än andra elever. Däremot finns det en tendens till något förbättrade studieresultat i svenska.
The personalised education experience offered by educational technology is not without its downsides, writes Natalia Kucirkova, a professor of early childhood development in Norway.
Nya digitala läromedel i skolan utformade för att anpassa sig till varje elevs individuella kunskapsnivå skapar problem. Den inbyggda tekniken är inte tillräckligt transparent och riskerar att vägleda eleverna utan att lärarna känner sig delaktiga. Det visar en avhandling vid Göteborgs universitet.
Personalized education was already big pre-pandemic, but home schooling and digital instruction made more parents and teachers embrace the idea. With a shortage of human teachers, many schools jumped on the bandwagon of using technology that collects each child’s personal data and tailors content accordingly. Researchers, however, warn of three dangerous pitfalls.
Spellappar som lärresurs finns i en mängd olika varianter, och kvaliteten mellan dem skiljer sig stort. Eftersom få appar bygger på forskning eller är vetenskapligt utvärderade är det viktigt att lärare har kunskap om viktiga aspekter vid val av resurser, till exempel kopplingen till läroplanen, bra återkoppling och aktivt deltagande.
Peter Vinnervik på Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet besvarar i sin avhandling frågor som handlar om grundskollärares intentioner, förutsättningar och utmaningar med att införa programmering i sin undervisning.