Den senaste tiden har debatten inom skolan varit intensiv vad gäller användandet av AI i klassrummet. Är det fusk eller inte? Jimmy Jaldemark, docent i pedagogik vid Mittuniversitetet, menar att frågan är felställd och att fokus i stället bör ligga på hur tekniken kan bidra till elevernas lärande.

I denna rapport redogörs för resultat och erfarenheter från FoU-programmet Datadriven skolförbättring. (pdf)

Hur ska vi använda all data vi har? Vilken data behöver vi för att välja hur vi ska agera? I de frågorna tog drygt 100 lärare, rektorer och skolchefer avstamp när de inledde FoU-programmet Datadriven Skolförbättring. Efter tre år gissar de mindre, är mer självkritiska och agerar mer medvetet än tidigare.

Forskaren Susanne Kjällander ser många fördelar med digitaliseringen i förskolan. "Men det ska inte användas som barnvakt eller avledning. Låt barnen producera i stället för att konsumera", säger hon.

Svenska studenter är positiva till AI som verktyg i sina studier, samtidigt som många menar att det är ytterst oklart var gränsen går vid fusk. Chalmers tekniska högskola är först ut i Europa med en storskalig studie som undersöker studenters relation till AI inom högre utbildning.

Studenter i Sverige är positiva till AI-verktyg som Chat GPT i studierna. Men var går gränsen för fusk? Det är högst oklart, enligt studenterna.

Genomtänkt spelifiering kan öka elevernas motivation och därmed lärandet, men till en del avtar effekten när spelifieringen inte längre har nyhetens behag. Det bästa är när läraren ser vad andra gör, läser på och experimenterar, och drar nytta av egna och andras erfarenheter.