Att svenska läromedel granskades under drygt 50 år är okänt för många. Anna Johansson Harrie har studerat den politiska debatten kring frågan och sett att granskningen delvis var ett sätt för politikerna att styra skolans innehåll. Men hon visar också att granskningen inte alltid hade det fokus som politikerna avsåg.

Annika Lantz-Andersson tycker att digitala läromedel erbjuder mycket positivt i skolan, men menar samtidigt att vi måste bli medvetna om hur eleverna använder dem. Det finns bland annat en tendens att eleverna skyller svårigheter som uppstår på funktionen hos det digitala läromedlet, i stället för på sig själva.

Hur upplevs virtuella pedagoger i form av figurer som vi möter i olika dataprogram och spelar det någon roll för lärandet hur figurerna ser ut? Ja, utan tvekan, säger Magnus Haake som också varnar för virtuella stereotyper. Samtidigt har virtuella lärare en förmåga att utmana just stereotyper.

Nätbaserad utbildning har många styrkor jämfört med traditionell undervisning. Men det gäller att lärarna arbetar medvetet med det och inte kapitulerar inför tekniken, skriver Linda Reneland-Forsman i sin avhandling.

Andraspråksstudenter som använder datorprogram för språkinlärning behöver bättre vägledning för att kunna använda programmen optimalt, menar Petter Karlström. Men också programmen måste utvecklas och förses med funktioner som ger studenterna mer än bara stavnings- och grammatikkontroller.

Lärare väljer ofta innehållet i islamämnet utifrån vad de tycker är relevant för muslimska barn i ett svenskt samhälle. Jenny Berglund har i sin avhandling undersökt islamundervisningen i muslimska friskolor. Religiösa berättelser, koranundervisning och sång är återkommande inslag i undervisningen.

Den egna idolen eller ett partiprogram. Skillnaderna mellan uppgifterna i kritisk läsning är stora beroende på om de riktar sig till yrkesförberedande respektive studieförberedande elever. Det framgår av Anita Norlunds avhandling om kritisk läsning av faktatexter i gymnasiet.

Öppna laborationer i kemiundervisningen upplevs mer positivt av elever trots att de kräver mer engagemang och tänkande än traditionella kokbokslaborationer . Öppna laborationer ställer också höga kunskapskrav på läraren, konstaterar Berit Kurtén-Finnäs.

Hur blev du intresserad av ämnet? - Jag har jobbat som lärare i naturvetenskapliga ämnen många år. Som lärare funderar man ofta på själva lärprocessen, vad är det som gör att det ibland funkar och ibland inte? Vad handlar avhandlingen om? - Om lärprocessen i naturvetenskapliga ämnen. Termen språkspel har jag snott av Wittgenstein som…