Hur blir man musiker? Vad är anledningen till att mästare/lärlingssystemet är så levande i högre musikutbildningar? Hur går det till att överföra en praktisk kunskap som musicerandet? Det undersöker Sven Åberg i avhandlingen "Spelrum".

Hur konstrueras genus i de läromedel som används i ungdomstränarutbildningen? Syftet med Karin Grahns avhandling "Flickor och pojkar i idrottens läromedel" är att försöka förstå vilka kollektiva föreställningar om genus som finns inom idrotten.

Istället för ett enda system som hanterar allting, går vi idag mot en utveckling av modulära lärmiljöer: flera mindre enheter som arbetar tillsammans. Fredrik Paulsson har undersökt hur learning technology bättre kan anpassas till pedagogiska behov.

Kinesiska lärare har ett varierat sätt att undervisa i matematik som kan bidra till att utveckla hur matematik lärs ut i svenska skolor. Det visar Johan Häggström i sin avhandling "Teaching systems of linear equations in Sweden and China".

När pedagoger ställs inför konkreta valsituationer tvingas de välja, och i det övervägandet möts teori och praktik. Syftet med Maria Andréns studie är att uppmärksamma valet och bidra till ett samtal som kan minska klyftan mellan teori och praktik.

Hur verkar krafter som utbildningspolitiska intentioner, pedagogisk forskning och verksammas ambitioner under arbetet med ett skolutvecklingsprojekt i en gymnasieskola? Det undersöker Inger von Schantz Lundgren i studien "Det är enklare i teorin...".

I avhandlingen "Förskolepedagogikens framväxt" har Johannes Westberg studerat pedagogiska förändringar i den svenska förskolepedagogiken under 1835-1945.

I avhandlingen "Lab work in science education" studerar Oskar Lindwall laborationsarbete i mekanik. Studien bygger på videoinspelat material från en lärarutbildning, en teknisk gymnasieutbildning samt en högskoleingenjörsutbildning.

Läroplan och lärmedel påverkar och definierar skolans innehåll, därför kan dessa texter kallas för kanoniska. Magnus Hultén har i avhandlingen "Naturens kanon" analyserat hur läroplanen för de naturvetenskapliga ämnena förändrats mellan 1842 2007.

Mikaela Björklund har undersökt förutsättningarna för lärande i engelska som främmande språk i nybörjarklassrummet. Hennes avhandling visar att engelska håller på att bli ett andraspråk snarare än ett traditionellt främmande språk för många unga elever.

Genom att kombinera olika sinnesintryck (som syn, hörsel, känsel, lukt och smak) kan spädbarn lära sig begrepp och ord. Det visar Eeva Klintfors i sin avhandling "Emergence of words", där hon har studerat över 300 spädbarn i åldern 3-20 månader.