Mindre undervisningstid och tillgång till ny teknik och i princip oändlig information leder till att dagens studenter får ett allt större ansvar för att välja ut och bestämma utbildningarnas innehåll. Istället för att konsumera kunskap står de ofta för produktionen, vilket leder till en maktförskjutning från lärare till student. Det visar Peter Bergströms avhandling.

Håkan Anderssons avhandling handlar bland annat om samspelet mellan självreglerande färdigheter under barndomen i relation till akademiska prestationer.

Vad är drivkraften i ett skapande arbete? Det har forskaren Sie von Gegerfelt Kronberg undersökt i sin avhandling. – Skolan behöver ge självtillit och ge eleverna möjlighet och utveckla sin kunskap, säger hon.

Sara Frödén undersöker hur förskolan som intentionell plats kan bidra till formandet och omformandet av kön och hur detta sker i en svensk waldorfförskola. Vidare studerar hon hur uppfattningar om kön, barndom och andlighet relateras till varandra och bidrar till den övergripande utformningen av den praktiska verksamheten.

Lärarutbildningarnas traditionella undervisning för blivande lärare i matematik skapar också traditionella lärare. Det visar Catarina Player-Koros avhandling. – Sverige har väldigt stor nytta av att ta mina resultat på allvar, säger hon.

Mats Uddholm har skrivit en avhandling om professionella aktörers musikpedagogiska definitionsmakt.

I avhandlingen ”Lärares möten med sociala medier” visar Niclas Ekberg att sociala medier i undervisningen både motiverar och stimulerar. Men de är ingen självklar väg till ökat lärande.

Virtuella lärmiljöer får inte i sig eleverna att förstå vetenskapliga fenomen och begrepp bättre. Det är huvudresultatet i Göran Karlssons avhandling ”Instructional technologies in science education: Students’ scientific reasoning in collaborative classroom activities”.