Ny forskning visar att lästräning med en kombination av olika metoder är effektivt för att träna upp läsförmågan. Resultaten visar också att det är bättre med intensiva insatser under en kort tid, istället för att sprida ut det under ett helt läsår eller en termin.

Lisbeth Stedt undersöker i sin avhandling hur lärares olika sätt att samarbeta får olika betydelse för deras möjligheter till erfarenhetsutbyten. ”Trots att skolans arbetskultur ofta beskrivs vara individualistisk såg jag en stark samarbetskultur”, säger hon.

Elever i behov av stöd som tränat arbetsminnet med hjälp av ett dataspel höjde sin läsförståelseförmåga, en effekt som höll i sig över tre år. Det visar Karin I E Dahlins avhandling. "Jag har sett positiva resultat, men kan inte så tvärsäkert uttala mig om egentliga orsaker till att eleverna förbättrar sig", säger hon.

Ett allt större problem är det ökande antalet avhopp bland nyutexaminerade lärare. Många anser att redskapen de har tillägnat sig under utbildningstiden är otillräckliga. Eva Edman Stålbrandt har studerat hur skolsimuleringar kan användas som ett yrkesförberedande redskap för lärarstudenter.

Anna-Carin Rehnman har undersökt hur det var att leva med hörselnedsättning innan det fanns hjälpmedel. Hon har kartlagt sin egen släkt och studerat hur kunskapsutvecklingen sett ut i generationer med ärftlig hörselnedsättning.

Att elever i de tekniska yrkesutbildningarna får kunskap från många olika områden är nödvändigt i dagens föränderliga samhälle, menar forskaren Nina Kilbrink. "Även kunskaper från ett fritidsintresse, exempelvis crossmotorcyklar, skulle kunna utnyttjas i undervisningen i syfte att förankra och fördjupa ny kunskap", säger hon.