Forskaren Anna-Karin Carstensen har i sin avhandling tagit fram en modell för lärande av ett sammansatt begrepp, och visa hur denna kan användas för analys av önskat lärandeobjekt, samt studenters aktivitet under laborationer.

Hur kan lärare bättre förstå elevernas förutsättningar i ämnena idrott och hälsa, och få alla elever mer inkluderade i undervisningen? Det har Peter Åström forskat om.

Forskaren Anneli Schwartzs avhandling bygger på en etnografisk studie i en förortsskola i en mångkulturell förort som har valt en särskild pedagogisk modell för att hantera och genomföra sitt uppdrag. Syftet är att analysera hur elever i två klasser vid en högstadieskola ger respons på denna pedagogik.

Ingen ifrågasätter idag att man kan ha specifika svårigheter med att lära sig läsa. Svårigheter kopplat till matematik är däremot mindre beforskat. Rickard Östergrens studie visar att problem i ett flertal förmågor samtidigt kan ge upphov till dyskalkyli.

Det ställs högre krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Men vad ligger egentligen i begreppet evidens? Magnus Levinsson kombinerade litteraturstudier och praxisnära forskning för att hitta en väg framåt i en infekterad akademisk diskussion.

Vad händer i verksamheten när datorn introduceras som ett redskap i skriv- och läslärandet med yngre skolbarn? Det har Lena Tyrén studerat i sin avhandling. Hon har dessutom analyserat hur politisk och ekonomisk styrning kan inverka på ett pågående utvecklingsprojekt.

Hur ser maktförhållandena ut mellan barn och vuxna i förskolan i samband med pedagogiska aktiviteter som avser att öka jämställdhet, social jämlikhet och delaktighet? Det har Klara Dolk undersökt i sin avhandling.