Hur uppfattar elever den digitala teknikens nya uttryckssätt – och hur ser förutsättningarna för lärande ut i en skola som använder den nya tekniken på detta sätt? Det har Dan Åkerlund forskat om.

Gunilla Lindqvists har undersökt hur all pedagogisk personal inom förskola och skola, i en mellanstor svensk kommun, ser på arbetet med särskilt stöd i förskolan respektive skolan. Hon tar exempelvis upp synen på diagnosers betydelse eller vem som bör ha det pedagogiska ansvaret för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att det finns olika syn på specialpedagogernas funktion respektive hur det särskilda stödet ska utföras.      

Att i sin lärarpraktik samverka med omvärlden kan sägas vara en av komponenterna i ett entreprenöriellt lärande. Helena Sagar visar i sin avhandling att NO- och tekniklärare i grundskolan upplever att det finns krav och hinder som står i vägen för ett sådant interegrerat samarbete med omvärlden.

ESSENCE är ett samlingsnamn för att beskriva olika typer av utvecklingsavvikelser som föranleder föräldrar att tidigt söka hjälp för sitt barn. Bibbi Hagberg har i sin studie undersökt hur verbal och ickeverbal förmåga påverkar neuropsykologisk och adaptiv funktion inom grupper av barn och vuxna med ESSENCE.    

Forskaren Max Strandberg har studerat hur föräldrars livserfarenhet kan bli en tillgång för att förbättra undervisningen om och för den kulturella mångfalden med hjälp av läxor och lärares feedback.

Genom att använda sig av pedagogisk dokumentation synliggörs olika frågor i relation till barns lärande och lärstrategier, samt hur barnens egna frågor kan lyftas upp och bli en del av planeringen i förskolans verksamhet. Men det är ett krävande arbetsverktyg och det behövs en god organisation för att det ska fungera, visar Ingela Elfströms avhandling.