Forskaren Helen Hasslöf har analyserat hur lärare på gymnasiet diskuterar mål och syften med sin undervisning mot bakgrund av hållbar utveckling som ett övergripande perspektiv.

Lisa Hellström belyser i sin avhandling problemen med definitioner och mätmetoder för mobbning. Hon har studerat så kallad peer victimization och ledarskap i skolan, med ett fokus på metodfrågor.

För att ta reda på hur pedagogik är kopplat till elevernas lärande behövs fler studier på hur lärare förstår och tillämpar pedagogik i praktiken. Det är ett av resultaten i Linda Barmans avhandling.

Hur kan framtiden användas i pedagogiska sammanhang för att luckra upp förgivettaganden, stabila positioner och den linjära tiden? Det har forskaren Lotta Johansson undersökt.

Hur kan dynamiska matematikprogram användas för att öka möjligheterna för elever att utveckla sin förmåga att föra matematiska resonemang? Det har forskaren Mats Brunström undersökt.

Hur ser föreställningar om individuell och gemensam framtid ut i svenska samhällskunskapsböcker för högstadiet under perioden 1992-2010? Det har Jonas Nordmark undersökt.

Satsningen på 1:1 (en dator-en elev) är en komplicerad process som utmanar verksamheten i skolan på flera nivåer. Det visar Martin Tallvids avhandling. "Elever i ett digitaliserat klassrum nöjer sig inte med information endast från läraren, därför krävs kunskaper i både källkritik och i sökning på nätet för att möta elevernas behov", säger Martin Tallvid.

Julie Skogs avhandling undersöker samspelet genom skriftliga diskussionsforum i en datormedierad lärande miljö.