När naturvetenskaplig kunskap bedöms genom deltagande i praktiker, utvärderas inte kunskap som förmågan att på förhand veta hur man ska delta utan förmågan att förhandla fram vilket deltagande som fungerar, visar Jens Asker-Hansen i sin avhandling.

Det övergripande syfte med Ann-Charlotte Lintons avhandling är att bidra till ökad kunskap om lärares och övrig skolpersonals sociala representationer om en inkluderande skolundervisning för elever med Aspergers syndrom.

Vad gör samverkan mellan professionella från landsting, kommun och skola problematisk och hur kan samverkan göras framgångsrik? Det har forskaren Catharina Marie Widmark studerat.

Forskaren Kristina Vroland Nordstrand har undersökt hur funktionshindrade barn når mål och hur de sätter mål.

Vad innehåller grundskolans teknikämne och vilka tekniska kunskaper ska eleverna utveckla i ämnet? Det har Eva Björkholm undersökt i sin avhandling.

Giulia Messina Dahlberg har undersökt hur kommunikation fungerar när den förmedlas genom teknologi. Hon vill med sin forskning skapa ett underlag för att gå vidare och utveckla goda metoder för undervisning i virtuella miljöer.

Karin Bolldén har forskat om pedagogik i online-miljöer.

Hur samspelar och deltar barn i kamratkulturer online och offline när de använder digitala medier? Det har forskaren Anna Lindqvist Bergander undersökt.

I sin avhandling undersöker Alva Appelgren betydelsen av återkoppling på kognitiv förmåga och motivation.

Digitala miljöer möjliggör, men kräver också ett nytänk kring själva lärkulturen. Det visar Annika Wiklund-Engbloms avhandling om e-lärande.

Rebecka Florin Sädboms avhandling handlar om lärares tolkning och realisering av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd grundskola.