Syftet med Marie Elwins avhandling har varit att utveckla ett självskattningsinstrument utformad för vuxna personer med AST som mäter sensoriska erfarenheter och upplevelser.

Pernilla Lagerlöfs forskning är en del av ett tvärvetenskapligt EU-projekt där barn i flera europeiska länder fått pröva ett datorprogram för musikalisk lek. Hennes resultat visar att barn i svenska förskolor och fritidshem behöver vuxen vägledning för att programmet ska bli meningsfullt.

Roger Olsson har i sin avhandling utforskat hur samhällskunskapsämnet gestaltar sig i teori och praktik hos fyra gymnasielärare i samhällskunskap.

Lena Olsson har forskat om om barn med lindrig utvecklingsstörning och deras behov, användning och erfarenheter av stöd. Hennes resultat visar att barn i grundsärskoleklasser använder i högre utsträckning både insatser från socialtjänsten och från barn-och ungdomshabiliteringen än barn som var integrerade i grundskoleklasser.

Petri Partanen visar i sin studie att metakognitiv strategiträning ger effekter på arbetsminne och att planerings- och metakognitiv förmåga - så kallad komplex exekutiv funktion – bör tas hänsyn till i större grad vid utredning och stödinsatser kring barn i behov av stöd, särskilt vid risk för matematiksvårigheter.

Kenny Skagerlund har undersökt vilka kognitiva faktorer som påverkar skolbarn med specifika och stora matematiksvårigheter. Hans resultat visar att dyskalkyli är en heterogen snarare än en homogen inlärningssvårighet.

Elever på gymnasieprogram där engelska används som undervisningsspråk (CLIL-program) ökar inte sitt akademiska vokabulär mer än elever som följer ämnesundervisningen på svenska. Eva Olssons avhandling visar att det saknas självklart samband mellan exponering för ett språk och akademiskt ordförråd.