Vilka kunskaps-, ämnes- och litteratursyner förmedlas i läromedlets läroböcker och vad säger det om läroböckernas modelläsare? Det är frågor som Katrin Lilja Waltå utforskar i sin studie om läromedel i svenska för gymnasiets yrkesinriktade program.

Mattias Börjesson har undersökt förändringar av svensk utbildningspolitik under 1900-talets tre sista decennier.

Hur kan fantasylitteratur användas i klassrummet, när verklighetens maktförhållanden diskuteras? Dessa frågor står i centrum för Malin Alkestrands avhandling.

Digitala system kan sudda ut gränserna mellan frånvaro och närvaro och ifrågasätta vad fenomenet skolfrånvaro är, visar Linnea Bodén i sin avhandling.

Lärarna behöver rikta speciellt fokus mot enskilda barn för att ge stöd och främja relationen med barnet. Samtidigt begränsas då lärarnas möjligheter att ägna sig åt de andra barnen. Detta dilemma belyser Maria Olsson i sin avhandling om lärares ledarskap.

Mathias Norqvists avhandling visar att gymnasieelever som arbetar med uppgifter designade för att uppmuntra kreativa matematiska resonemang har lättare att minnas vad de lärt sig.

I sin studie understryker Robert Thorpe vikten av ett historiedidaktiskt perspektiv på produktionen och förmedlingen av historia såväl i historieklassrum som i samhället i övrigt.

Martin Lackéus visar i sin studie att elever och studenter når bättre måluppfyllelse när de får tillämpa teoretiska kunskaper i praktiskt värdeskapande för andra.

I Michael Håkanssons studie undersöks hur den politiska dimensionen framträder i både formell och informell lärandepraktik.

Det räcker inte att satsa på en-till-en-projekt för att motverka digital (o)jämlikhet och uppnå de mål som formuleras för skolans digitalisering, visar Eva Jacquet i sin studie.