Jan Olsson har utforskat hur inlärningen fungerar i en didaktisk situation där den dynamiska fria programvaran Geogebra används för att stödja elevernas lärande genom matematisk problemlösning och kreativt resonemang.

Hur kommer entreprenöriellt lärande till uttryck i den pedagogiska praktiken avseende undervisning, lärande och bedömning? Det är en av huvudfrågorna i Monika Diehls avhandling.

Kajsa Kramming har forskat om hur gymnasieungdomar uttrycker sig om miljöfrågor. Ett övergripande resultat av studien är att de likställer hållbar utveckling med miljöfrågor.

Katharina Dahlbäck har utforskat svenskämnets estetiska dimensioner, som exempelvis dans, musik, bild och drama genom att belysa och problematisera estetiska uttrycksformer i svenskämnet.

Eva-Lena Erixon har undersökt vad som kännetecknar matematiklärares erfarenhet av kompetensutveckling online och hur de uppfattar att denna påverkar matematikundervisningen.

Formelaktiga ordsekvenser , som "Ha en bra dag", tycks spela en viktig roll i främmandespråksinlärarens språkliga tillägnande, visar Parvin Gheitasi i sin avhandling.

Ebba Brann har i sin avhandling kartlagt välbefinnande, kroppsuppfattning och viktstatus bland svenska ungdomar som vuxit upp i ett samhälle med en ökad andel övervikt och fetma.

Eva Nilsons avhandling handlar om hur nationell examination av den litterära läsningen – över tid – har konstruerat olika läsare.

Ruhi Tyson har utforskat hur bildning och praktisk klokhet kan berika vår förståelse av yrkespraktik och didaktik på en teoretisk, metodologisk och praktisk nivå.

Eva Knekta har studerat i vilken grad elever själva anser att de gör sitt bästa, dels på nationella prov, dels på så kallade utprövningar där kvaliteten på nya provuppgifter utvärderas.