Det nya numret av tidskriften SO-didaktik handlar om etik i undervisningen. Olof Franck och Anna-Lena Lilliestam vid Göteborgs universitet är gästredaktörer.
Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap gör det svårt för såväl lärarna, som eleverna, att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om bildberättande i skolan.
I podcasten Poddagogen, avsnitt 4, möter vi forskaren Hanna Hofverberg som berättar om slöjd och hållbar utveckling. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.
Anna-Lena Ekdahls forskningen visar att lärarens val av aktiviteter, material och exempel är viktiga. Även ordning i vilken exempel erbjuds i undervisningen verkar vara väsentligt för barns och elevers möjlighet att lära sig.
I sin forskning om förskolan har Maria Fredriksson undersökt vad som sker med dialoger när det ansluter fler barn till den situation där dialogen pågår.
Att ha en didaktisk medvetenhet om kommunikationsformer och kommunikativa resurser ökar förutsättningarna för läraren att på förhand veta hur och på vilket sätt eleven bäst kan mötas. Det visar Joakim Andersson som studerat olika kommunikationsformer i slöjdundervisningen.
Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.
Elever som får träna på olika problemlösningsstrategier blir bättre på att lösa matematiska problem. Dessutom fokuserar de mindre på ”rätt svar” – i stället fylls klassrummet av diskussioner kring problemlösning, visar Éva Fülöps praktiknära forskning.
Läraryrket är ett komplext och svårt yrke som tar många år av träning i klassrummet innan man blir riktigt bra. Ändå, när det ska talas om skola i media, verkar vem som helst kunna fungera som expert på just undervisning. Detta måste få ett slut, skriver Karin Berg, lärare i svenska och religion på Schillerska gymnasiet…
En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka deras förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Brittons avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.
Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.