Skollagens skrivning om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund är svårtolkad när det kommer till undervisningen om värden som demokrati och hållbarhet visar två forskare vid Göteborgs universitet som fått forskningsbidrag från IFAU.

I denna systematiska översikt sammanställs forskning om vilka arbetssätt i undervisningen som främjar elevers demokratilärande. (pdf)

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Mänskliga rättigheter är mer än allas lika värde. ”Undervisningen behöver också innehålla vilka skyldigheter samhället har gentemot oss”, säger Frida L Nilsson, som skrivit en avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i skolan.

Rapporten från Stiftelsen Rättsfonden om gymnasieelevers kunskaper om demokrati har både metodologiska och teoretiska brister. Eftersom rapporten saknar stöd för flera av de rekommendationer som lämnas är risken att föreslagna förändringar inte gör någon skillnad eller i värsta fall leder i fel riktning, skriver Johan Sandahl med flera.

Skolan har ett viktigt uppdrag som syftar till att alla elever ska utveckla kunskaper och värden som gör dem till unga demokrater. Men hur lyckas skolan med detta och hur kan skolans demokratifrämjande arbete stärkas och utvecklas? skriver Pontus Wallin, Skolforskningsinstitutet.

Nu lanserar Skolforskningsinstitutet en systematisk forskningssammanställning om skolans demokratiuppdrag. Forskningssammanställningen ger lärare goda möjligheter att arbeta med skolans demokratiuppdrag på vetenskaplig grund.

Rapporten från Stiftelsen Rättsfonden om gymnasieelevers kunskaper om demokrati har både metodologiska och teoretiska brister. Det skriver flera forskare och lektorer inom ämnesdidaktik med inriktning mot de samhällsvetenskapliga ämnena.