Demokratifostran ska genomsyra hela skolans verksamhet. Men är det så i praktiken? Per-Åke Rosvall föreläser om demokrati i gymnasieskolan i Umeå.

24-25 oktober samlas forskare från hela Norden vid Umeå universitet för att presentera och diskutera forskning om kontroversiella frågor i SO-undervisning.

En skolpolitik som begränsar elevers rätt till sitt första språk, kultur och identitet, får allt större plats i medierna. Detta trots att flera forskare varnar för vad en sådan skolpolitik kan ha för konsekvenser för flerspråkiga barn. Varningsklockorna borde höras hos lärare och alla andra som vill värna om de demokratiska värden som våra läroplaner vilar…

Ensamhet kontra frihet, drömmar som införlivats eller drömmar som inte blev av. Ida-Lovisa Rudolfssons textila bildvärld är ett pussel av egna minnen och upplevelser, som bottnar i det allmänmänskliga i vår tillvaro.

Kritisk läsning är nyckeln till elevernas tänkande, anser Gunilla Molloy.

När barnen får reflektera över etiska och moraliska frågor läggs grunden för att de ska bli aktiva medborgare.

Skolan ska fostra självständiga och kritiskt tänkande individer. Samtidigt ska de formas i en redan bestämd värdegrund. Forskaren Fredrik Alvén lyfter fram konflikten i demokratiuppdraget.

Skolans demokratiuppdrag har på senare tid hamnat i skymundan för kunskapsuppdraget. Nu varnar forskare för följderna och uppmanar lärare att låta de båda uppdragen gå hand i hand.

Fem frågor till Johan Söderman, docent och lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, som på ett heldagsseminarium är en av dem som ventilerar frågor om sociala mediers roll om bland annat filterbubblor och "alternativa fakta".

Skolmaterialet ”Vägen till allmän och lika rösträtt” bygger på arkivmaterial och ger en nära inblick i hur införandet av dagens demokratiska system gick till för snart hundra år sedan – och samtidigt väcker frågor om demokrati i dag och i framtiden. Lektionen är framtagen främst för högstadiet och gymnasiet.

Unga ökade psykiska ohälsa, övervikt och fetma beror nästan uteslutande på olika samhällsfaktorer. Men i läroböckerna framställs ohälsa som ett högst privat problem.