Mathias Norqvists avhandling visar att gymnasieelever som arbetar med uppgifter designade för att uppmuntra kreativa matematiska resonemang har lättare att minnas vad de lärt sig.
I sin studie understryker Robert Thorpe vikten av ett historiedidaktiskt perspektiv på produktionen och förmedlingen av historia såväl i historieklassrum som i samhället i övrigt.
Språket skiljer sig mellan de naturvetenskapliga ämnena. Tomas Persson pekar på att lärare i naturvetenskap har en viktig roll i att beskriva och lära ut hur man uttrycker sig inom de olika ämnena.
Tomas Perssons avhandling inriktar sig mot språk i naturvetenskapliga skolämnen, mer specifikt hur språket kommer till uttryck i en av de storskaliga studierna som förekommer i skolan.
Bedömning måste sättas in i ett begripligt sammanhang för att eleverna ska ha nytta av den. Därför är elevperspektivet oerhört viktigt, säger Lisbeth Gyllander Torkildsen som forskat i ämnet.
Lisbeth Gyllander Torkildsen har flera syften med sin studie, bland annat att bidra till ökad kunskap om hur elever förstår och upplever bedömning och bedömningspraktiker.
Pernilla Lagerlöfs forskning är en del av ett tvärvetenskapligt EU-projekt där barn i flera europeiska länder fått pröva ett datorprogram för musikalisk lek. Hennes resultat visar att barn i svenska förskolor och fritidshem behöver vuxen vägledning för att programmet ska bli meningsfullt.
Jennie Sivenbring har genom att intervjua elever i årskurs 9 undersökt vilken betydelse eleverna tillskriver sin utbildning och de formella bedömningar som görs i skolan.
Lärares arbete kräver ett professionellt handlingsutrymme. Det menar Sören Högberg som har utvecklat ett perspektiv på lärares arbete som han kallar lärarskapets moraliska dimension. I sin avhandling lyfter han bland annat fram vikten av att lärare värderar olika didaktiska handlingsalternativ.
Genom att förutse elevers sätt att tänka kring matematiska problem blir det lättare att leda diskussionen och hantera det som händer under lektionen. Maria Larsson har vidareutvecklat en metod som kan ge lärare stöd att skapa en argumenterande klassrumskultur där eleverna hjälper varandra att förstå.