Karin Forslings studie visar att att implementering av digitala verktyg jämsides med fortbildning för lärarna och lärarnas spontana kollegiala lärande leder till skolutveckling.
Vad blir bedömning för lärande i praktiken och vad gör begreppet med lärare, elever och innehåll i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet? Det är frågor som Björn Tolgfors undersöker i sin avhandling.
Katharina Dahlbäck har utforskat svenskämnets estetiska dimensioner, som exempelvis dans, musik, bild och drama genom att belysa och problematisera estetiska uttrycksformer i svenskämnet.
Formelaktiga ordsekvenser , som "Ha en bra dag", tycks spela en viktig roll i främmandespråksinlärarens språkliga tillägnande, visar Parvin Gheitasi i sin avhandling.
Hur pratar lärare och elever pratar om olika sorters mat, vad sägs mellan raderna och vad detta kan få för konsekvenser för lärandet om hälsa? Dessa frågor ställer Ingela Bohm i sin avhandling om undervisningen i hem- och konsumentkunskap.
Eva Johansson har i sin avhandling undersökt de bedömningspraktiker som formas i förskolan under en tid när krav på dokumentation och redovisning av kvalitet är framträdande fenomen i samhället, både nationellt och internationellt.
Mathias Norqvists avhandling visar att gymnasieelever som arbetar med uppgifter designade för att uppmuntra kreativa matematiska resonemang har lättare att minnas vad de lärt sig.
I sin studie understryker Robert Thorpe vikten av ett historiedidaktiskt perspektiv på produktionen och förmedlingen av historia såväl i historieklassrum som i samhället i övrigt.
Språket skiljer sig mellan de naturvetenskapliga ämnena. Tomas Persson pekar på att lärare i naturvetenskap har en viktig roll i att beskriva och lära ut hur man uttrycker sig inom de olika ämnena.